Ta mig till Åland och gör mig till kung!

Det är med stor förväntan vi hoppar in i bilen och far iväg mot Grisslehamn för att där ta båten till Eckerö och Åland. Reserestriktionerna för svenskar att åka till Åland har tagits bort och vi är nu välkomna att njuta av Östersjöns pärla och att få prova den nyrenoverade Slottsbanan på Ålands GK som vi hört så gott om. (Det fönstret var tyvärr inte öppet så länge för oss svenskar, Åland stängde återigen veckan efter vårt besök men här kommer en berättelse av vad som väntar när det öppnar upp igen framöver).

Nian är signaturhålet på den nyrenoverade Slottsbanan

När vi sitter i bilen spelas plötsligt Peter Lundblads fina ”Ta mig till havet” och vi sjunger med. Vi kanske inte ska ut på öppna havet, men väl ut på Östersjön och förhoppningsvis leva som kungar över en helg. ”Galen av längtan är jag!” sjunger vi högt när bilen rullar in på färjan.

Kulinarisk upplevelse

Eckerölinjens färja från Grisslehamn till Eckerö tar endast två timmar. Under resan kan man passa på att fynda i taxfree-shopen och framförallt, få en riktigt kulinarisk upplevelse i någon av restaurangerna ombord. Eckerölinjen är vida känt för sina kockars eminenta matlagning och vår lunch på båten är så god att vi nästan blir lite besvikna när vi börjar skönja Eckerö och måste gå ner till bildäcket för att starta igång i bilen igen.

Framme

Från färjeläget i Eckerö är det verkligen inte långt till Eckerö Golf. Redan efter några minuters bilkörning dyker banan upp på vänster sida och vi svänger av.

Trivsam anläggning

Eckerö Golf visar sig vara en trivsam anläggning där de första nio hålen byggdes 1995 och där man har 18 hål sedan 2004. Anläggningen är enkel utan klubbhus men med några baracker som fungerar som omklädningsrum och café. Det är charmigt och fungerar väl och personalen var väldigt trevlig och vänlig. Vi får känslan av att vara kvar i Roslagens skogar under vårt varv på Eckerö Golf. Framförallt under de sista nio där varje hål kantas av tallskog. Konditionen kanske inte är i topp, men Eckerö är en kul utmaning i en trevlig miljö och med små medel och stora hjärtan har klubben lyckats göra en trevlig anläggning för alla typer av golfare.

Det lilla 13:e hålet inleder en fantastisk avslutning på Slottbanan

Det blir sen eftermiddag och vi stoppar in golfbagarna i bilen och tar sikte på Mariehamn. Rum är bokade på hotell Arkipelag, sannolikt Ålands kändaste hotell, och när vi kommer fram till hotellet som ligger läckert vid vattnet konstaterar vi att det är fulsnyggt på något sätt. Arkipelag är från tidigt 1970-tal, inte den starkaste arkitektoniska eran, men det känns svagt exteriört vägs upp av de mysiga rummen och den läckra restaurangen på nedervåningen, som just har öppnat lagom till vårt besök, där vi inmundigar en fullständigt fantastiskt middag med Åländskt tema innan vi somnar sött på våra rum.

Snömos och sviskonkräm

Morgonen blir det frukost. Min består av kaffe och Åländsk pannkaka med snömos och sviskonkräm, vilket är Ålands paradrätt och är samtidigt bland det godaste man kan äta. Sedan bär det iväg mot Kastelholm och Ålands Golfklubb. Det var 10 år sedan jag var på Åland senast och när vi närmar oss golfbanan med det gamla slottet i bakgrunden känner jag igen mig.

Rejäl ansiktslyftning

Det mysiga klubbhuset har förvisso målats om, men det mesta är sig likt. Men bortom klubbhuset har en nästan helt ny bana växt fram de senaste åren, och det är det stora skälet till vår resa hit. Slottsbanan, som är från 1980-talet har fått sig en rejäl ansiktslyftning och vi kan från klubbhuset se det nya greenområdet på femman och vi ser även greenerna på det 18:e och 12:an och vi inser snabbt att det är en lyckad renovering som banan gått igenom.

Vackert, nästan lite mystiskt. En sensommarmorgon med golfbanan och Kastelholms Slott.

Vi tar en lunch med klubbdirektören Peter Ellqvist som fått ett märkligt första år på posten. Coronan har förändrat alla planer och golfsäsongen 2020 med den nya Slottsbanan fick genomföras med mestadels finska golfare och nästan helt utan svenska besökare. Men klubben är redo att ta emot alla svenskar som vallfärdat hit genom åren när Åland öppnar upp för Sverige igen. Förhoppningsvis redan till våren.

Liverpool-fan

Just före vår runda kommer jag på att jag faktiskt bara har tre bollar i bagen och det är något som Peter skojar om att han inte tror räcker. Även om vi kommer förbi klubbhuset efter femman och tolvan kan det vara bra att fylla på förrådet. Jag går in i shopen och hamnar där inte bara i diskussion om vilka bollar som passar mig bäst utan med den gästvänliga Head Pron Chris och shopansvarige Andy pratar jag engelsk fotboll med sådan entusiasm att jag nästan missar vårt starttid. Som Liverpoolfan känner jag dock att jag får sista ordet till Manchester Unitedanhängaren Andy i shopen. Jag rusar iväg till ettans tee med en liten undran om han verkligen sålde korrekta bollar till mig …

Spännande hål

Den första slingan som sträcker sig fem hål på Slottsbanan innan man åter är vid klubbhusområdet innehåller tre parfemmor. En ovanlig disposition måhända, men eftersom hålen är så spännande, utmanande och vackra så känns det fullt naturligt. Dessutom förgylls slingan av fyran, ett fantastiskt fint korthål där den danske arkitekten Philip Spogárd med finess visar att det är inte är längd som prioriteras här, utan precision och strategi. Något som kommer att visa sig en mängd gånger under varvet.

Magnifikt

Sexan ligger alldeles bredvid ettan och nu börjar en sträcka hål som arbetar sig ner mot vattnet och Slottsundet som är helt magnifika. Återigen är det inga långa hål som gäller, men ack så charmiga och knixiga där det gäller att välja rätt klubba både från tee och senare in mot greenen. De korta par-fyrorna 6, 7 och 8 är underbara och tar spelarna ner till vattnet där det bedårande korthålet nian och det spektulära tian är helt magiska golfhål. Ett par-4 och ett par-5 uppför med rätt rejäla doglegs tar oss tillbaka till klubbhusområdet igen, där det blir en paus för några korvar i kiosken och varsin öl från det lokala bryggeriet Stallhagen på Åland.

Birdiegaranti

Vi får även tid att smälta våra intryck och vi är alla djupt imponerade av banan. Slottsbanan är en riktigt spelvänlig golfupplevelse och för en singelhandicapare utlovas nästan en birdiegaranti tack vare greenernas höga kvalitet. Banchefen Johan Englund tillsammans med banpersonalen och den erfarne konsulten Per Gundtoft vårdar greenerna ömt.

Reklam – Nej tack!

En annan detalj vi lägger märke till är avsaknaden av stora reklamskyltar på banan utan endast eleganta svarta teeskyltar, detta får tillskrivas förre klubbdirektören Åsa Nordström och hennes estetiska sinne. Efter ett decennium i klubben gick hon i en välförtjänt pension i samband med Slottsbanans öppnande.

Det korta 15:e och det häftiga 16:e med vattnet till vänster

– Det finns fortfarande flera riktigt bra golfhål kvar. Mitt favorithål, det 16:e till exempel, menar Peter och vi går iväg mot det fina korthålet, det 13:e och fortsätter vårt varv. 

Kunglig utsikt

Från den 14:e teen har man en kunglig utsikt över Kastelholms slott med sin nästan 700-åriga historia. Slottet hade sin historiska storhetstid under Gustav Vasa och det är passande att man från den upphöjda teen lockas att ta i för kung och fosterland. Det är även den sista parfemman på banan och vi befinner oss sen på det 15:e, ytterligare ett otroligt fint korthål som man har hittat från ingenstans. Tidigare var det här ett träsk, nu ett fullständigt underbart litet korthål med en mängd djupa bunkrar som vaktar greenen.

Korthålen är magiska på Slottsbanan. Här det vackra, men ack så kluriga 17:e

Det 16:e och 17:e spelas längs med och över vattnet med slottet och gästhamnen på andra sidan viken. För att förstärka svårighetsgraden är motvind den förhärskande vinden på dessa hål. Det är två otroligt vackra hål innan avslutningen som är en tuff par-4 uppför tillbaka till klubbhuset.

Slottsbanan är en succé

Att Slottsbanan är en succé råder det inga tvivel om. Imponerande är även att budgeten på 2,5 miljoner euros har hållits, tidsplanen likaså, och man faktiskt inte tagit in några medel från klubbens medlemmar, utan näringslivet där rederier och andra som är intresserade av att driva besökare hit har finansierat renoveringen.

Ombyggnation av Slottsbanan

Även privatpersoner har varit med och stöttat, likaså ett stöd från Ålands landskapsregering på 20 procent av projektkostnaden.
– Resten är banklån, berättar Joakim Isaksson som var golfklubbens projektledare för ombyggnationen av Slottsbanan.

Fyran är det första av alla fantastiska korthål

– Inför varje projekt här på Åland som ska byggas eller renoveras, brukar man ställa sig fråga: ”Är det bra för Åland? Kommer detta att locka besökare hit? Om svaret är ja, har finansieringen en förmåga att lösa sig på olika sätt, menar Peter Ellqvist.

Skördefest

Istället för att ta en lunch i klubbhuset, åker vi iväg några minuter mot Kastelholms Slott. När vi passerat slottet dyker Restaurang Smakbyn upp där det helgen till ära är Skördefest. Smakbyn drivs av den duktiga kocken Michael Björklund, även känd som vinnare av Robinson 2019, med sin fru Jenny och här serveras god husmanskost av högsta kvalitet och efter en magisk lunch där vi får prova på allehanda lokala maträtter, är det lätt att förstå att folk vallfärdar hit för en kulinarisk upplevelse designat av Michael som vunnit pris som årets kock i både Sverige och Finland.

Michael Björklund. Robinson-vinnare och en fantastisk kock.

Paret driver för övrigt även golfklubbens restaurang om man inte hinner ta sig till Smakbyn mellan golfrundorna. Väl i Smakbyn kan man även göra ett intressant besök på det nystartade Åland Destillery. Där ståtar tre nyinköpta pannor som det ska kokas gin i med smak från bland annat renfana, rölleka och enbär.

Silverskär

Åland består av ca 27 000 öar och skär, varav cirka 6 700 är namngivna. Vi ska ut till den nordöstra delen av Ålands skärgård för att besöka en unik plats: Silverskär. Silverskär Islands består av en serie öar där gästerna kan uppleva och göra en mängd olika aktiviteter.

Johan Mörn och Susanne Karlsson på Silverskär

Silverskärs värd, Johan Mörn samt Susanne Karlsson möter upp vid Silverskärs hamn, Skatan, för vidare transport med m/s Viktoria till Champagne Island, vilket är en fullkomligt fantastisk historia.

Flaskorna i gott skick

2010 upptäcktes ett skeppsvrak på södra Åland, Föglö, med över 100 champagneflaskor från 1840-talet, flertalet av dem från champagnehuset Veuve Clicquot.  Tack vare den konstanta temperaturen på runt fyra grader och det jämna trycket på havets botten var flaskorna i gott skick.

Champagnebur nedsänkt i havet

Havet som lagringsplats testas nu vidare vid Silverskär. ”Celllar in the sea” är projektets namn.  En champagnebur har sänkts till botten och vaktas från en nybyggd champagnevaktarstuga på en intilliggande klobbe. 2017 tog man för första gången upp flaskor för att provsmaka och jämföra med samma ”batch” som lagrats i källare i Reims.

Åldrats med värdighet

Det visade sig att champagnen som lagrats på havets botten hade åldrats och utvecklats långsammare än den som lagrats i källare. Kontraktet mellan Silverskär och Veuve Clicquot sträcker sig över 40 år och om några år görs en ny provsmakning.

Gula Änkan smakar bäst på Åland!

Från Champagne Island åker vi vidare till nästa ö, Klobben. På Klobben har man byggt ett modernt fiskeläge med havet som närmaste granne. Här bor man enkelt men bekvämt i 10 bodar med tre bäddar i varje eller i en toppstuga för två personer. På Klobben får gästerna uppleva hur man levde i den yttersta skärgården på Åland för 100 år sedan.

Mer Ålandspannkaka med snömos och sviskonkräm. Underbart!

Man kan vara upp till 40 personer på ön som självklart har en bastu där det sägs att många viktiga besluta har fattats av ledare från olika delar av världen. God mat med äkta skärgårdskänsla tillreds av Silverskärs kockar som skeppas ut till ön. Fastän vågorna slår och vinden viner är tystnaden och känslan av stillheten total, närmare naturens krafter än så här är det svårt att komma.

Klobben med sitt fiskeläge

Det blev ingen övernattning i någon av fiskebodarna för oss utan istället bar det av till huvudön Silverskär för en fantastisk middag bestående av abborre (direkt från havet) och allehanda grönsaker, ekologiska och odlade av lokala bönder. Även om det finns 47 bäddar på Silverskär så tackar vi för ett fantastiskt trevligt besök och låter oss köras iland för att sedan summera en lång och fullständigt underbar dag i den nya baren på Hotell Arkipelag i Mariehamn.

Kungsbanan och Slottsbanan

Septembersolen välkomnar oss när vi återvänder till golfbanan och den tidiga morgonen har en vacker dimma över Ålands Hav och vattenhålen är inbäddade den mystiska sjöröken. Vi vandrar runt på Kungsbanan, klubbens andra bana, som är mer av skogskaraktär och är en tuff utmaning. Hålen är mer kuperade och fairways slingra sig mellan tallarna. Kungsbanan är byggd på marker som en gång tillhörde Kastelholms kungsgård som anlades av Gustav Vasa.

Det är så vackert att man har svårt att fokusera på golfen …

Flera bra golfhål finns här också, som exempelvis det tionde hålet. Här ligger tee högt med en fantastiskt utsikt och hålet är ett strategiskt par-5 där den långtslående efter en bra drive kan attackera den väl skyddade greenen på andraslaget.

Och för att göra golfupplevelsen komplett finns här även en liten Prinsessa – en 6 håls par-3 bana med fullstora greener belägen på en drivelängd från klubbhuset.

Men vi får ynnesten att spela ytterligare ett varv på Slottbanan och återigen charmas vi av den. Vi är alla överens om att korthålen är bland de bästa vi har spelat och vi är även överens om att Philip Spogárd har all anledning av vara nöjd och stolt över sitt arbete. Det behövs inte en massa längd för att göra ett golfhål tufft och utmanade. Det går att göra strategiskt utmanande hål med bunkrar, svackor, avrinningsytor och tuffa greener för att göra en par-4 på 300 meter till en härlig och spännande utmaning för alla.

Avsaknaden av längden kanske är ett hinder för att arrangera en stortävling för långtslående herrar framöver. Då skulle det nog krävas att banan justeras till par 70 istället för nuvarande par 72, men stora planer finns att vara värd för en stortävling för damerna här inom en snar framtid. Kanske rentav Ladies European Tour.

Det är lätt att förstå att Ålands GK är en av de mest populära golfanläggingarna för svenskar utanför Sverige. Varje år spelas här 17 500 greenfeerundor och majoriteten av dem är från Sverige. Och nu har Slottsbanan alltså fått sig ett fantastiskt lyft och det finns stora planer även för Kungsbanan framöver.

Vimlar av krogar

Det är några timmar kvar innan båten tar oss hem till Sverige igen. Vi tar bilen tillbaka till ”de tusen lindarnas stad”, Mariehamn och promenerar runt i den charmiga staden. Det vimlar av restauranger i Mariehamn och flera av dem är riktigt bra. God mat av högsta kvalitet är viktigt på Åland och allra helst med lokala råvaror.

Del av ryska imperiet

Mariehamn har lite drygt 10 000 invånare och grundades 186, då Åland var en del av det ryska imperiet. Namnet har staden fått från Maria Alexandrovna, som var hustru till den dåvarande ryske tsaren Alexander II. Det ryska känslan i Mariehamn är påtaglig med breda och rakar gator och esplanader. Men här finns även otroligt mysiga smågator med caféer och butiker.

Lysande framtid för Åland

Det närmar sig hemfärd och vi åker tillbaka till Eckerö för att ta färjan tillbaka till Grisslehamn. Vi stannar till i getymliga Käringsund som ligger alldeles vid Eckerö. Här spelade man in en stor del av scenerna i Saltkråkan på 1960-talet i de härliga skärgårdsmiljöerna är det lätt att förstå att Tjorven, Melker och Båtsman och alla de andra karaktärerna gjorde skärgården en stor tjänst. Och man kan förstå varför de valde Åland som spelplats, här lyser solen mest i hela Norden och även om Coronan satte stopp för svenska turister i år är framtiden för Åland just lysande.

Text: Fredrik Richter
Foto: Peter Cordén

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *