GOLFSPELETS DILEMMA

2017-09-25

Vi 460 000 golfspelare är mycket olika som individer och även våra preferenser om hur vi vill spela golf är mycket olika.

För att systematisera själva spelets struktur kan vi göra en grov indelning av golfspelare enligt följande modell:

  • De som alltid scorar
  • De som bara spelar med dem de känner
  • De som vill spela i fyrboll
  • De som vill spela tvåboll
  • De som bara spelar med sin fru//man
  • De som alltid ska tävla
  • De som aldrig vill tävla
  • De som alltid ska betta
  • De som alltid vill spela ensam
  • De som alltid vill att en rond ska spelas i just deras långsamma tempo
  • De som alltid vill spela snabbt och utan dröjsmål
  • De som alltid släpper igenom
  • De som aldrig släpper igenom

Det är pengarna som räknas

Hur ska vi kunna organisera spel på en golfbana där medlemmar har så olika önskemål om att spela golf? Som alltid finns det ekonomiska och praktiska hänsyn som måste tas, och som vanligt måste kompromisser bli en nödvändighet, men var ska tyngdpunkten ligga? Visst går det att få en uppfattning om hur medlemmar i en viss golfklubb anser att banan och dess utnyttjande ska prioriteras. När ett beslut har tagits är det bara att gilla läget eller byta klubb. Problemet är att alla klubbar vill ha maximalt med medlemmar för att finansiera verksamheten, så alla klubbar säger att de kan tillfredsställa alla smakriktningar. Lita dock aldrig på personer, hur trovärdiga de än må vara, som säger att deras bana motsvarar alla spelares önskemål. De finns inga layouter eller spelsystem på jorden som möter allas krav.

Då är det enklare för klubbar med privata ägare på egen mark. Det innebär att klubben = ägarna inte har kostnader för marken utan ”bara” alternativa intäkter från jord-eller skogsbruk, arrende eller golfintäkter. Ägaren bestämmer över alla kostnader och investeringar samt på vilka villkor golfspelet skulle utövas. Den ideella föreningen fokuserar då på spelet i tävlingsformer och andra gemensamma sociala aktiviteter för medlemmarna. Allt i akt och mening att hålla sina medlemmar kvar och skapa största möjliga trivsel och gemenskap.

Det finns några naturliga faktorer som leder olika personer till olika klubbar. Styrningar som närhet, geografi, layout, antal hål, prestige, ålder, traditioner, avgifter och medlemsvillkor, tillgänglighet, ekonomi och medlemsförmåner är alla faktorer som på olika sätt påverkar valet av hemmabana.

Den enklaste lösningen är dock när det bara finns en bana i närområdet. Då är valet enkelt och om någon vill ändra på hur spelet bedrivs blir det till att påverka från insidan genom lobbying. Annorlunda blir det i storstäderna där det finns mängder av alternativ, allt ifrån Golfstar i Stockholm (21 banor) till ”En 4 Skåne” (5 banor på olika orter). Det finns flera andra upplägg av liknande slag.

En annan modell är att finnas på en anläggning med ett ägarbolag som driver anläggningen i en viss riktning. Här vet man som medlem vad som gäller och att du som spelare är mer som en ”kund” utan direkt ansvar och påverkan på vad som sker i verksamheten. Exempel på detta har ökat stort i Sverige under senare år. Att det handlar om pengar och att öka inkomsterna från fler källor än medlemmarna är det väsentliga. Mauritzberg, Barsebäck G&CC, Ekerum Resort, Ombergs Golf, Ringenäs, Hooks Herrgård är exempel på större anläggningar. Lydinge Golf Resort, Östad Golf, Bjäre är andra exempel med golf och integrerat boende, men i mindre skala.

Falsterbo, Ljunghusen, Torekov och Båstad tillsammans med Göteborgs GK, Stockholms GK, Lidingö, Djursholm och Saltsjöbaden är exempel på gamla föreningar som i vissa avseenden har en tendens att fastna i gamla föreningsstrukturer, mycket beroende på att det strategiska beslutsfattandet sker på årsmöte med max 5 % närvaro och ofta med en grupp oldboys som är där för att se till att det inte sker några förhöjningar av årsavgifterna. Det krävs stark tillit till lekmannastyrelsernas förmågor att skapa förtroende för förändringar i framtiden.

Det är ute på landet det händer

I den andra vågskålen finns alla de mindre golfverksamheter med stark lokal förankring och kanske 700 medlemmar runt om i Sveriges avlånga land. Dessa är ständigt på jakt efter nya medlemmar och arbetar hårt för att de lokala familjerna ska hitta till golfen.

Det är inom dessa föreningar och golfföretag som framtiden ligger. När kommunerna inser att golfen kan ersätta andra ”efterskolanaktiviteter” bara genom att man bygger nya skolor i anslutning till golfbanorna blir det win-win. Då skapas en framtida helintegrerad skoldag för alla skolans elever och övriga medarbetare. På detta sätt kan man lösa alla ”hämta och lämnaproblem” för föräldrarna. Dessa vet samtidigt att deras barn har tillsyn från tidig morgon till kvällen när de kommer och hämtar sina telningar.

Den lokala golfanläggningen utgör numera en integrerad del av sina respektive samhällen. Om de ideella föreningars styrelser består av personer som anser sig ha något att vinna på styrelseplatsen, kanske en privatisering av verksamheten skulle skapa något nytt. När den lokala bilhandlaren, målarmästaren, byggfirman, läraren och andra ska leda verksamheten är risken stor för stagnation. Mer sällan hittar men de som är verkliga entreprenörer och som kan se hur golfen i framtiden kan vara den magnet som drar nya och välutbildade medarbetare till ortens alla verksamheter.

Jag uppmanar alla golfspelare att börja tänka utanför golfboxen och speciellt ge sina intryck till lokala beslutsfattare på olika nivåer för att skapa golfen till en helintegrerad del i vårt samhälle! 

 

 

 

 

 

 

 

Johan Lindeberg
johan@golfbladet.se
Kategorier
Krönikor