Grässjukdom hotar svenska golfbanor

Dollarspot, eller myntfläck, är en ny grässjukdom som snabbt sprider sig även bland golfanläggningarna i Sverige – och övriga Norden. Sjukdomen kan, i värsta fall, fullständigt ödelägga en golfbana. Drygt 100 banor är i farozonen i dagsläget Sverige.
– Vår forskning har visat att det ändå går att begränsa sjukdomen. Men det kräver att såväl golfspelare som klubbar också tar sitt ansvar, säger Maria Strandberg, vd för STERF, de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse.

Varmare klimat i Norden

Dollarspot är en följd av klimatförändringarna i världen och ett allt varmare klimat även i Norden. Man har funnit två varianter av sjukdomen på våra breddgrader där svampen kan orsaka skador på alla vanliga gräsarter och ger ljusa, runda, vissna fläckar i gräsmattan, så kallade myntfläckar.

Sjukdomen upptäcktes första gången i Danmark runt 2010, och i Sverige 2014. Vad man vet i dag finns sjukdomen på ett 100-tal banor bara i Sverige, och ytterligare fler i övriga Norden. På några banor har skadorna varit allvarliga – upp till 75-80 procent dött gräs på greener och fairways.

En av de svenska golfbanor som drabbats är Vallda GC utanför Kungsbacka där Johan Axgren är banchef.

– Vi har haft dollarspot i två omgångar bara under det senaste året. I mitten av förra sommaren när det började regna efter torkan, samt i höstas, säger Johan Axgren som beskriver att Vallda GC försöker hålla borta dollarspoten genom att hålla gräsytorna torra, välta och se till att gödsla och vattna på ett klokt sätt.

– Jag uppskattar att det är cirka 25 procent av gräset som drabbats. Det är inga jätteutbrott, med gropar som direkt påverkar spelet, utan mera av kosmetiskt karaktär. Fast det är klart det ändå är oroande. Man vet ju aldrig om det blir värre eller hur klimatförändringarna påverkar i övrigt.

Internationellt försöker man begränsa spridningen av dollarspot med hjälp av kemiska bekämningsmedel som exempelvis fungicider (ämnen som är giftiga för svampar). En väg Maria Strandberg på STERF inte förespråkar och då främst av miljöskäl.

– För oss i Norden handlar det om att istället skapa bättre och effektivare skötselmetoder. Det är den bästa och enda vägen på lång sikt.

Vad ger du för råd till alla golfspelare i Sverige?

– Dollarspot sprids via skor, klubbor och maskiner. Så för golfspelare handlar det om att tvätta av eventuellt infekterat gräs från sina skor och annan golfutrustning så att sjukdomen inte sprids vidare, säger Maria Strandberg.

STERF försöker agera proaktivt och har därför tagit fram en rad filmer och faktablad med råd och rekommendationer som ett resultat av deras deras forskning. På STERF:s hemsida finns också tips och råd hur vi tillsammans ska göra för att försöka kontrollera dollarspot.

Just gräs spelar förstås en central roll i STERFs övriga forskning och att välja rätt grässort kan vara guld värt för golfklubbarna.

STERFs experter testar kontinuerligt de grässorter som importeras utifrån för att identifiera de sorter som är bäst rustade att överleva i vårt nordiska klimat och våra begränsade ljusförhållanden, som är toleranta mot sjukdomar och som kan konkurrera med ogräs.

– Varje år publicerar vi en lista över grässorter där gräset är rangordnade efter bästa kvalitet ur golfsynpunkt, säger Maria Strandberg och betonar vikten av att frisk gräs är beroende av att man gödslar, vattnar, dressar, luftar och klipper gräset på ett korrekt sätt.

– Här har vi också tagit fram praktiska råd och rekommendationer som är lätta att använda och hjälper klubbarna att spara pengar, förbättra kvalitén och göra bra miljöval.

Nytt projekt – isskadat gräs

Tillsammans med Norges forskningsråd har STERF nyligen startat ett nytt projekt som handlar om hur man kan minska skadorna på gräs orsakat av is, vilket är en följd av ett mildare och mer varierande vinterklimat. Det har blivit ett allt mer växande problem och kan innebära en försenad säsongsöppning för banan med tre, fyra veckor, vilket motsvarar en förlust på 400 000-600 000 kronor för klubben.

Robotgräsklippare

Ny teknik inom banskötsel är något vi kommer att få se mer av i framtiden, menar Maria Strandberg, och här har STERF precis startat ett projekt i samarbete med Husqvarna AB där man testar hur användandet av robotgräsklippare kan påverka såväl gräskvalitén som ekonomin för klubbarna, bland annat på Jönköpings GK.

Golfbanan som uteklassrum för skolelever är ett annat uppmärksammat pilotprojekt som STERF driver just nu. En pilot har gjorts på Motala GK och siktet är nu inställt på en utökad pilot på tre av Stockholms grundskolor med tillhörande golfklubbar, bland annat Björkhagens GK, i samarbete med Utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad.

I år firar STERF 15 år som forskningsstiftelse och Maria Strandberg anser att deras olika forskningsprojekt varit till nytta för såväl golfspelarna, klubbar, förbund som för hela utvecklingen av idrotten.

– Vi har även påverkat politiskt. Tack vare resultat från våra projekt kunde vi exempelvis vara med och påverka formuleringen av EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel.

Vid sidan av en mängd praktiska tips, råd och rekommendationer till spelare, banpersonal och klubbar, tycker hon att deras forskning framför allt bidragit till en ökad medvetenhet och inte minst utveckling vad gäller klimat- och hållbarhetsarbetet inom golfsporten i de nordiska länderna.

Text: Claes Salomonsson