Vår tid är nu!

2020-07-01

Det finns så många konstiga människor. Människor som på riktigt tycker att det är mysigt i november. Personer som så här års längtar efter kyla och mörker. För mig är det helt obegripligt. Det är ju precis nu det är som allra bäst. Man kan jobba en hel dag och sedan hinna med arton hål innan det blir mörkt. Man kan, om man är lagd åt det morgonpigga hållet, hinna med en runda innan jobbet.

Det är inte bara för golf denna ljuvliga ljusa och varma årstid är bäst. Man hinner och orkar med så mycket mera så här års. Vi är dessutom trevligare som kollektiv. Novembersvensken är en dysterkvist som helst vill bli lämnad i fred. Om du spontant ringer till en kompis i november på en onsdag och föreslår att ni skall ses för ett glas vin så kommer personen du ringer upp tro att något har hänt. Att du är sjuk, att ni ska skiljas eller något annat elände.

Om du ringer samma samtal i juni så framstår det som helt naturligt, chansen är dessutom god att du får ett jakande svar. Junisvensken är en mycket roligare typ än sitt alter ego i november. Jag har en kompis från USA som gjorde sitt första besök i Sverige en av de första riktigt varma dagarna i maj. Han var helt hänförd. Av naturen, av staden, av människorna. Vackra tjejer överallt, fina gröna parker, glada spontana människor. Han tog upp telefonen, ringde sin mamma i USA och sa: ”Hej mamma, jag är i Sverige. Jag ska flytta hit. Jag kommer aldrig hem igen.” Eftersom jag är en trist typ innerst inne tog jag på mig rollen som förnuftets väktare och sa: ”Kom en sväng i november innan du bestämmer dig permanent:” Han kom i november. Han bor fortfarande i New York …

Golfen börjar ta sig lite nu, jag hade planerat en resa till Spanien i våras, för att kickstarta säsongen, men det sket sig ju, av förklarliga skäl. Det var därmed med ordentlig ringrost jag började golfa i våras. Första motgången var att det nya handicapsystemet slog hårt mot mitt ego. Jag lyckades förra säsongen spela mig ned till 18, vilket jag var nöjd med. Det är nog där jag ska vara, bogey är min grej. Döm då om min besvikelse när jag bokar årets första runda och ser att det är någon hackare med 20,7 som har bokat in sig i vår boll.
Det var jag …

Nu börjar dock resultaten så smått förbättras, vilket förhoppningsvis tar mig tillbaka till den gamla handicapsiffran. En anledning till förbättringen av mina resultat är att jag börjat med något helt nytt, som verkar ha stor potential att göra mig till en bättre golfare.
Jag har börjat provsvinga.

Jag har aldrig gjort det tidigare. Anledningen till detta är att jag har haft ett ganska dåligt självförtroende som golfare och därmed haft en tendens att hafsa iväg mina slag, för att medspelarna inte ska behöva vänta på mig mer än nödvändigt. Jag har också tyckt att min sving mer sett ut som ett symptom på någon neuromuskulär åkomma en som en riktig sving, så jag har inte velat exponera den mer än nödvändig. Lite som en knubbig person som har bråttom in i vassen när han ska bada.

Nu har jag dock insett att det som är så viktigt i livet i stort faktiskt också gäller inom golfen. Vad är då det? Om du har läst Dale Carnegies fenomenala bok ”How to Win Friends and Influence People” från 1936 kanske du minns en av portaltankarna i boken, nämligen att alla människor är huvudpersoner i sitt eget universum. Du är den viktigaste personen för dig, jag är den viktigaste personen för mig.

Det har inget med egofixering eller narcissism att göra, det är bara fakta. Den enda person som du verkligen VET existerar är ju du själv. Ta med dig den tanken till golfbanan. Om du är som jag så har du förmodligen låtit dig påverkas allt för mycket av dina medspelare i bollen och även andra personer på banan. ”Gud vad pinsamt, de tycker nog att jag är värdelös!” ”Måste alla på ettan stirra när jag skall slå?” Med mera, och så vidare. I verkligheten så är de andra runt omkring dig fullt upptagna med att stressa upp sig om sin sving/bollträff/uppställning för att ha tid att bry sig så mycket om dig.

Med denna tanke i huvudet så har jag nu börjat provsvinga. Det kan ju låta helt rubbat att jag inte har gjort det tidigare, men det är sant. Lustigt nog har mina järnklubbor funkat mycket bättre sedan jag började med detta.

Kul lir det här, vad heter det?*

*Citat från Sven Tumba, som spelade fotboll i Djurgården, till Malmö FFs målvakt. Innan matchen hade MFFs målvakt spydigt frågat Tumba om denne inte kommit fel, eftersom Tumba var mer känd som ishockeyspelare. Tumba gjorde tre mål i matchen …

Fredrik Sandberg
fredrik@sbod.se
Taggar
fredrik sandberg
kåseri