Corona lyfte golfen – men klarar klubbarna trycket?

Pandemiåret 2020 såg länge ut som ett år som kunde påverka golfen i Sverige till något som kunde sluta precis hur som helst. Min bedömning i efterskott är att om vi inte hade haft en galet oförberedd situation på att hantera en pandemi av världsomfattande dignitet hade vi inte sett den utveckling som vi nu kan summera.

Viruset covid-19

Att notera är att Folkhälsomyndigheten är det officiella organ som hjälper staten att hantera alla ärenden som har med risker och åtgärder för att minimera de olika hälsorelaterade riskerna i Sverige.

Sköra grupper

När beslutet om aktiva åtgärder för att minimera spridning av viruset covid-19 i Sverige kom, tillämpade myndigheten det tidigare beslutade åtgärdsprogram som fanns utarbetat inom EU. Detta innebar såväl en viss smittnivå för att uppnå flockimmunitet och samtidigt att efter bästa förmåga skydda sköra grupper i samhället.

Vad har nu detta med golfen att göra? Jo, i balansgången i valet mellan pest och kolera valde man att tillåta golfspel i stor utsträckning OM man uppfyllde kravet på avstånd och distans mellan personerna som utövar golf och respekterade övriga regler som till exempel vistelse utanför hemorten.

Den något suspekta åldersdiskrimineringen med fysisk ålder istället för medicinsk ålder kan vi bortse ifrån. Jag hoppas att många med mig insåg att en frisk 70-åring på golfbanan som spenderar pengar och håller sig i form gör mycket mer nytta för samhället än en deppad dito med ett fett bankkonto på hispan. Jag kan trösta alla kritiker med att jag har varit mycket noga med att hålla avstånd och att av säkerhetsskäl köra egen bil till och från golfbanan.

Över 500 000 i antal medlemmar

Direktiv när det gäller golfanläggningar och tillämpning mot smittspridning kom snabbt ut från SGF, både vad gäller anläggningarnas anställda personal och tillämpningar för medlemmar och gäster när det gäller själva spelet. Den initiala effekten blev att antalet tillgängliga starttider snabbt fylldes till rekordnivåer eftersom fler och fler hade disponibel tid. Detta hade dock inte omedelbart positiva avtryck eftersom det rådde förbud mot att vistas på annan ort än en timmes bilfärd från hemorten och att det var mest medlemmar som spelade.

Golfen fick nya medlemmar

Det var först när reserestriktionerna delvis hävdes som allmänhetens behov av ökad fritidssysselsättning gjorde att golfen fick nya medlemmar som effekterna rent ekonomiskt kunde registreras. Den utvecklingen har lett till att medlemsnivåerna har nått cirka 500 000 registrerade personer och drygt 530 000 medlemskap i svensk golfklubbar.

Det här är en unik situation och den stora frågan är vilka konsekvenser som den stora ökningen får, hur klubbarna ska hantera många nybörjare, hur de ökade intäkterna av medlemsavgifter ska användas, och vad den ökade belastningen på banornas kapacitet innebär ur skötselsynpunkt.

Allt ökat intresse skapar ju också incitament till hur vi ska kunna behålla alla nya golfspelare och hur väl de olika klubbarna kan integrera nya spelare i de oftast dessvärre mycket homogena strukturerna med gänggolf. Dessa (ofta könsrelaterade) gäng utgör en stor och viktig del av klubbarnas verksamhet. De reser gärna tillsammans och utgör en stabil stomme för klubbarnas restaurangverksamhet och skapar liv och rörelse på klubben.

Sociala livet på klubben

Problemet är att komma in i etablerade gäng och vikten att vara med i fler än ett. Kanske borde klubbarna bidra med att skapa ”de gänglösas gäng” för att förekomma att spelare känner sig ensamma och utanför det sociala livet på klubben.

Det börjar redan vid parkeringen

För att belysa hur vikten av psykologiska effekter fungerar i praktiken citerar jag gärna Pelle Weimenhög på Allerums GK utanför Helsingborg, som med bestämdhet hävdar att framgången för en golfklubb börjar redan på parkeringsplatsen. Många bilar = stort intresse för banan och verksamheten på klubben. En bra restaurang kring vilken man kan samlas för olika evenemang och social gemenskap är också en starkt bidragande faktor.

Vilka åtgärder bör/kan nu kanske kunna genomföras av de olika klubbarna för att behålla och utveckla sin verksamhet och anläggning utifrån dagens situation?

Förändra och utveckla banan och anläggningen?

Genom att klubben funderar kring hur den befintliga banan är byggd och hur den kan utvecklas gentemot de geografiska förutsättningarna är det korta svaret. Kan banan förenklas för att attrahera flera personer eller grupper? Vilka kringaktiviteter kan inkluderas i anläggningen? Hur kan anläggningen uppfattas som attraktiv ur nya synvinklar (t ex boende och padel)?

Personligen har jag på distans följt Joakim Sabel som är delägare i Sparren GK norr om Stockholm och även i en bana i Florida (Jensen Beach) och noterat hur man berättat om sina planerade förändringar, genomför dessa och sedan på ett bra sätt annonserar ut gjorda åtgärder.

Andra projekt att notera är hur de olika anläggningarna går mot att utveckla  resorttänkandet så att man attraherar både golfande och icke-golfande gäster så att partners och vänner, som inte spelar golf, har aktiva sysselsättningar i den härliga miljö som golfanläggningar ofta ligger i. Här finns många bra exempel. Utav de jag har besökt är Hooks Herrgård, Knistad Herrgård, Omberg Golf Resort och S:t Jörgen Park Resort några av de större.

Skåne kan erbjuda Barsebäck Golf Resort (nu med ny ägare), Bjäre Golfklubb Hotell & Lodge, Elisefarm Golf Club, Lydinge Golf Resort och PGA Sweden National som alla är bra exempel på vad som kan erbjudas för rekreation och avkoppling i golfmiljö.

Nu finns chansen att visa framfötterna. Ta den!