Mauritius – Det ultimata resmålet för livsnjutare
Vi landar mjukt och fint på flygplatsen med sannolikt ett av de längsta namnen i världen: Sir Seewoosagur Ramgoolam International Airport. Den är namngiven efter Mauritius första premiärminister och när jag kliver av planet immar mina glasögon omgående igen. Det är varmt och fuktigt och längst den södra kusten dit vi ska lär det vara ännu mer så. Vi ska tillbringa en vecka på Heritage Le Telfair Golf & Wellness Resort och spela de båda golfbanorna som ligger i närheten av hotellet. Ibland är livet inte dumt alls …
Från flygplatsen och huvudstaden Port Louis är det en cirka 40 minuters bilresa rakt söderut till paradiset. Vår chaufför berättar medan han snirklar sig fram på de rätt smala vägarna om Mauritius historia. Portugiserna var först med att bosätta sig på ön under 1500-talet. Sedan kom holländarna och koloniserade ön i 70 år. Mauritius har därefter lytt under Frankrike mellan 1715 och 1810 och sedan under Storbritannien tills landet blev självständigt år 1968. Engelska är det officiella språket men fler pratar franska och de flesta invånare på ön pratar Kreol.
Den korrekta positionen
Jag frågar honom hur man hälsar på Kreol. ”Ki position?” svarar han. ”Vilken emotionell position har du idag?” innebär det, varpå man ska svara: ”Korek” som då betyder ”Den korrekta positionen”. Den här veckan känns det som att mitt emotionella tillstånd kommer att vara i en ”Korek position”.
Vi ankommer till hotellet och genast försvinner tröttheten efter den rätt långa flygresan. Den stora poolen framför oss har havet med sitt kristallklara vatten bakom. Alla gäster får en egen ”butler” som hjälper med allehanda frågor. Hotellet är i kolonialstil och de vita villorna som huserar gästerna ligger mellan välskötta tropiska trädgårdar och en slingrande flod som går igenom området. Det är lyxigt, bedårande vackert och alldeles underbart.
Heritage Le Telfair Golf & Wellness Resort har 158 rum och inte mindre än 12 restauranger med olika teman så här kan man låta den kulinariska kostcirkeln få snurra många varv under sin vistelse. Från hotellet är det inte långt till de båda golfbanorna. Givetvis får man skjuts till de båda men den som ligger närmast, Le Chateau Golf, är det bara några minuters promenad till.
Den ypperliga servicen bara fortsätter och vi behandlas alldeles för bra när vi äntrar det vackra klubbhuset. Golfbilar körs fram, klubborna putsas, och vi får poletter till rangen. Efter uppvärmning blir vi informerade av startern om banans layout, dagens flaggplaceringar, stimpen på greenerna och ett lycka till.
Vinden exakt på klockan
Det är en riktig höjdarbana vi är på väg att spela. Här har DP World Tour varit ett antal gånger för Mauritius Open och La Chateau Golf anses vara en av de bästa banorna på hela ön.
Det är mulet men ändå väldigt varmt när vi slår ut. Och helt vindstilla. Innan vi hoppar in i våra golfbilar och far ut på ettans fairway frågar jag startern om dagens väderprognos. ”Det kommer att vara fortsatt mulet och varmt, men det kommer att börja blåsa klockan 10:00”. Eftersom han var så exakt ställer jag alarmet på mobilen på just 10:00.
När vi står på treans tee, ett fint korthål, börjar det blåsa till samtidigt som alarmet på mobilen börjar pipa och jag blir lite imponerad av den trevliga startern. På Mauritius har man två årstider: Sommar och vinter. Och egentligen är det inte jätteskillnad mellan de båda. Det regnar lite mer i januari till maj, men å andra sidan är det lite varmare då. Skillnaden mellan vinter och sommar på Mauritius är cirka fem grader. Vinden är hyfsat konstant och det mesta av regnet faller på nätterna. Att vara meteorolog här är nog relativt enkelt.
Vatten höger, vatten vänster
Vi njuter av banan som är otroligt välskött, rolig och varierande. Det finns några korta par-4 som går att nå med en bra smäll med drivern, men missar du det minsta är du garanterat i trubbel. Det nionde hålet är ett bra exempel på det. Vatten höger, vatten vänster, men från den upphöjda teen är det svårt att undvika frestelsen att ta i för kung och fosterland.
Efter en kortare paus i klubbhuset och en fullt befogad Phoenix, den lokala ölen, ger vi oss i kast med de sista nio hålen som börjar plant, men sen får vi ta del av den kuperade terrängen som för övrigt präglar hela Mauritius. Från havets stränder går det ganska brant uppför över hela ön. Fördelen med detta är att man har en läcker utsikt tillbaka mot den turkosfärgade Indiska oceanen.
Banan tuffar till sig på slutet och de två sista hålen är minst sagt utmanande. Den stora dammen till vänster om 18:e greenen framför klubbhuset har säkert slukat tusentals bollar sedan öppningen för 20 år sedan. Det är ett strålande avslutningshål på en mycket bra golfbana.
Vi får skjuts tillbaka till hotellet där vi stöter på ett angemänt problem: Ska vi ta ett dopp i havet eller i poolen? Lustigt nog är vattnet i havet varmare, men vi behöver svalkas av och därför blir det lite poolhäng innan vi gör oss i ordning för middag. Vi går den korta och mysiga promenaden till stranden och restaurang Gin`ja. Pan-Asian Fusion är det som gäller och när sushin kommer in på en lång bräda äter vi så mycket att vi nästan glömmer att det kommer att serveras både varmrätt och dessert. Efter en perfekt grillad köttbit och en magisk fruktsallad är vi mätta och belåtna. ”Korek position”, minst sagt.
Inget fel på aptiten
När jag vaknar morgonen efter är jag lite förvånad över att jag åter är hungrig. Aptiten på livet och maten här är stor! Härligt då att den stora frukostbuffén på Restaurant Annabella`s står uppdukad sedan länge. Trots att det är mulet är det redan nästan 30 grader och vi får rådet att smörja in oss med solkrämer för här går solstrålarna rätt igenom molnen och bränner enkelt bleka nordbor. Det är golf på schemat igen och denna gång ska vi få prova på områdets senaste bana: Le Réserve Golf Links.
Arkitekten Peter Matkovich har tillsammans med den forne Open-vinnaren Louis Oosthuizen ritat en bana av linkskaraktär som är något jag nog aldrig sett tidigare. Bara några minuter bort från hotellet ligger den nya mästerskapsbanan på ett dramatiskt landskap längs det UNCESCO-skyddade naturreservatet Bel Ombre. Vid det läckra klubbhuset ser vi den stora och ondulerade 18:e greenen och när vi frågar var ettans tee ligger ler klubbchefen Didier Gayat åt oss och pekar upp mot bergen. ”Ser du det vita lilla huset där uppe, det är starterkuren vid ettans tee”.
Vi hoppar in i våra golfbilar och sätter fart och först tio minuter senare kommer vi fram till det första utslaget. Och väl står vi och gapar. Dels över den majestätiska utsikten över havet och stränderna men även över den spektakulära bana som ligger framför oss och som vi nu ska spela. ”Pure Golfing Drama” är vad som väntar.
Ritade banan – vann premiärtävlingen
Eftersom vi färdats uppför backarna i våra golfbilar till ettans tee spelas därför de flesta av hålen nedför. La Réserve är byggd på tre olika platåer där de första hålen är de tuffaste och även de mest spektakulära. Det 3:e hålet är en relativt kort par-4 där man spelar sig ner i en svacka för att sedan spela mot en ”infinitygreen” där endast himlen syns bakom. Ett otroligt läckert hål.
Hål 5-6 är två häftiga hål som spelas längs den stora dammen som tar hand om vattnet som rinner från bergen. De båda hålen ramas även in av två mycket fina korthål. Banan är dramatisk, varierande, vacker och riktigt tuff. Men allt är ju som bekant relativt. När Mauritius Open spelades här i slutet av förra året, bara någon vecka efter öppningen, gick Louis Oosthuizen runt det första varvet på 62 slag, från tees som vi knappt ser under vår runda. Oosthuizen vann även tävlingen till slut, på banan han alltså varit med och designat. Så kan det gå.
Efter det nästan surrealistkt svåra 8:e hålet med sina dubbla fairways på varsin sida av en ravin och det långa 9:e får vi en paus i halfway house och pustar ut. Det är så många intryck, så läckert, så galet att det känns som att vi redan spelat 18 hål.
Vi befinner oss i slutet av den andra platån och efter det fina 10:e hålet och det läckra korthålet det 11:e med sin infinitygreen, ger vi oss ut på den sista platån som nästan är i höjd med klubbhuset. De sista hålen är planare, lite mindre dramatiska men även bättre golfhål. 15-18 är de bästa hålen på hela banan. Det 17:e hålet är det bästa av många enormt fina korthål och har fått inspiration från det 12:e hålet på irländska Waterville.
Avslutningshålet är en par-5 som erbjuder en mängd olika spelalternativ. De långslående frestas att nå in på två slag, men smartast är att spela fram sig till bäcken en bit kort om greenen och låta de som sitter på klubbhusverandan få njuta av ett förhoppningsvis lyckat inspel.
Dans kring elden
Något omtumlade över den otroliga golfupplevelsen vi just varit med om, sätter vi oss på verandan bakom 18:e green och blickar tillbaka upp mot bergen och banan. Kontrasten mellan smaragdgröna fairways och det bruna inhemska gräs som omger hålen är fantastiskt vackert och medan vi väntar på vår skjuts tillbaka till hotellet njuter vi av de läckra vyerna en sista gång.
Efter ett dopp i havet gör vi oss i ordning för att gå iväg till systerhotellet Heritage Awali som ligger vägg i vägg med vårt hotell. Awali är lite mer i afrikansk stil, lite mörkare arkitektur men lika elegant och lyxigt som Le Telfair. När vi tar en fördrink vid en av barerna vid stranden hörs trummor komma allt närmare. Det är sång- och dansgänget som ska föra oss till restaurang Le Boma där det vankas mat och underhållning framför en stor brasa under den bara stjärnhimlen.
Det blir en fantastiskt avslutningsmiddag på en magisk resa som har innehållit allt. När vi checkar ut morgonen efter och beger oss mot flygplatsen för hemfärd till Sverige frågar mannen i receptionen mig med ett leende: ” Ki position?”
”Korek” svarar jag. Fast denna gång stämmer det inte riktigt. Jag skulle vilja stanna här för evigt.
Nu kan du vinna drömresan till Mauritius och få spela en runda tillsammans med Europatourproffset Marcel Siem på La Rèserve Golf Links! För att fira att Heritage Resorts & Golf fyller 20 år har de nu en tävling där du kan vinna:
*Helpension i sju nätter för två i en Deluxe-svit på Heritage Le Telfair
*Obegränsad golf på Le Château Golf Course
*Två rundor på La Réserve Golf Links, inklusive en oförglömlig runda med Marcel Siem
*En gourmetupplevelse på Le Château de Bel Ombre
*Inrikes flygplatstransfer ingår
Klicka här för att du komma till tävlingen och vinna drömresan!
Tävlingen avslutas 23:59 den 31 december 2024. Regler och villkor gäller
