Guldläge på Silverkusten

Silverkusten har ett riktigt guldläge och är väl värd ett besök! Lyxigt boende, fantastiska banor och kulinariska höjdpunkter bjuds den som efter landning i Lissabon styr kosan norrut i stället för att slentrianmässigt åka till Algarve-kusten.

Jag har besökt Portugal många gånger och mestadels hamnat i Algarve, men min allmänna nyfikenhet på nya områden gjorde det extra roligt att få en inbjudan till Portugals Silverkust. Det är sannolikt en marknadsföringsgrej för de golfbanor och hotell som samarbetar här, men Silverkusten är ett trevligt namn och det är ett riktigt guldläge intill Atlanten.

Havsnära golf i toppklass

Den äldsta och mest kända anläggningen här är klassiska Praia D’El Rey, ”Kungens strand”, där medeltida kungligheter svalkade sig sommartid. Vi anländer i ett stilla regn, men efter lunch spricker det upp och solen steker skönt när vi slår ut på tian – en av banans finaste vyer från en hög tee ned mot fairway med hotellet och Atlanten i fonden.

Praia D’El Rey är en ikon på Silverkusten med sitt läge precis intill Atlanten och milslånga gyllene stränder och svajande pinjeträd. Det exklusiva hotellets fina rum kompletteras med en förstklassig restaurang, ett välutrustat spa och massor av andra aktiviteter för den som till äventyrs inte spelar golf.

Vi gör dock det och får njuta av den Cabell B. Robinson-signerade layouten från 1997. Det är en riktig pärla med smaragdgröna fairways, djupa bunkrar och snabba greener. På inrundan spelar vi precis intill sanddynerna och de härliga vyerna kostar bara lite slag när den hårda vinden från havet knuffar iväg våra bollar till lägen vi inte uppskattar.

West Cliffs – en hyllad nykomling

Sedan öppningen 2017 har West Cliffs tagit golfvärlden med storm. Banan är ritad av Cynthia Dye – släkting till legendariske Pete Dye – och den nämns redan som en av Europas bästa banor. Här slingrar sig hålen längs ett 200 hektar stort naturområde där sanddyner, kustvegetation och Atlanten utgör en mycket dramatisk kuliss för golfrundan.

Det ska dock sägas att det är en ganska svår bana. Till skillnad från resortbanor där man kan spela lite hur som helst och ändå kassera in hyfsat många poäng är det här snarare en fråga om man har med sig tillräckligt många bollar. De flesta fairways är förvisso väldigt generösa, men när man missat dem är det hart när omöjligt att hitta bollen. Det kan därför vara klokt att redan i det charmiga klubbhuset fundera över vilken tee man ska välja – det finns fem stycken och mitt val att kliva fram från tee 62 till tee 57 känns som en utmärkt idé när birdie efter birdie noteras på kortet.

Regnkläderna jag packat ned behövde aldrig tas upp ur bagen och även vinden mojnar allt mer efter hand. När jag står på 18:e tee, högt uppe över fairway och green, är det skönt att det är lite väntan. Jag försöker att inte fundera på min score utan i stället njuta av den härliga utsikten över golfhålet, klubbhuset och Atlanten som ligger nästan helt stilla och glittrar i solen. Min blygsamhet förbjuder mig dock att berätta om en fantastisk drive, ett härligt inspel och en bra putt mitt i hål.

Bom Sucesso – högt och lågt

Guardian Bom Sucesso Golf är inte bara en golfbana – det är ett arkitektoniskt projekt där ett flertal hus i modern design möter den vackra naturen här på Silverkusten. Banan är ritad av Sverige-bekante Donald Steel och öppnade 2008. De 18 hålen är utlagda över mer än 60 hektar och erbjuder vyer mot Óbidos-lagunen, bara några minuter från Atlanten.

Till skillnad från de två tidigare banorna är det här en bana med en mjukare, mer harmonisk golfupplevelse kompletterad med vackra vyer och subtila utmaningar. Den är perfekt för en avslappnad runda följd av en långlunch i klubbhuset, där en enkel femrättersmeny ackompanjeras av lätta och behagliga viner. Det är inte utan att man önskar att man var incheckad i någon av resortens eleganta villor så man kunde ta en stund på soffan efteråt.

Vi är alla rörande överens om att de är en trevlig resortbana, men att man nog behöver spela här några gånger för att hitta spellinjerna, särskilt på sista nio och då främst de tre avslutningshålen som består av ett mycket kort par 4 uppför backen, ett par 5-hål med en svepande och halvblind dogleg samt ett sista hål där man frestas att ta en tvärgående bäck i spel, men gör klokast i att lägga upp

Óbidos – en delikat tidsresa

Den historiska staden Óbidos är som hämtad ur en saga. Den medeltida stadsmuren och de trånga gränderna med vitkalkade hus och små butiker som säljer konst, ginjinha och hantverk. Anorna sträcker sig till romartiden, men det är den medeltida karaktären som ger staden dess charm.

En av resans höjdpunkter var middagen på Pousada Castelo de Óbidos i det medeltida slottet som vaktar över Óbidos. Här serveras portugisisk mattradition i en atmosfär som andas historia – med stenväggar, kandelabrar och en utsikt som för tankarna till riddartiden. Grillad fisk, lokalproducerade viner och en traditionell efterrätt var som en delikat historielektion.

Efter maten promenerar vi tillbaka mot bilen och slinker in på den bar där Ginja de Óbidos först serverades (säger de till oss). Ginja (eller ginjinha) är en söt körsbärslikör som är nästan synonym med Óbidos. Den tillverkas av sura Morello-körsbär, som får dra i aguardente (portugisisk sprit) tillsammans med socker och ibland kanel. Inget man dricker mängder av, men inte så dumt som en sista delikatess efter maten. Och som bartendern sade, ”Ginja löser inga problem, men det gör dem lite mer underhållande”.

Royal Óbidos – Ballesteros och delikatesser

Vi checkar in på Royal Óbidos som är en prestigefylld golfresort här på Silverkusten, med ett lyxigt femstjärnigt hotell och en bana ritad av legendaren Severiano Ballesteros. Hans känsla för spelbarhet och strategi lyser igenom i den kuperade layouten med många fina hål. Det är en mycket spelbar bana där golfare på alla nivåer kan trivas, men den som vill scora får ta sig an lite mer av utmaningarna och välja mer vågade linjer.

Trots att det varit mycket regn veckorna innan vi kommit så kan vi njuta av en härlig sol när vi peggar upp på ettan. Tyvärr hinner vi inte många hål innan det börjar komma ett fint regn som gör att man blir både kall och stel. Det hindrar tack och lov inte att det blir några härliga pärlor på de mest inbjudande hålen – och till och med en eagle på fina elvan, ett klassiskt Ballesteros-hål där inspelet får slås över vatten till en tvärställd green om man vill försöka nå på två. Kul!

Efter golfen är det inte fel att glida ned i poolen nere i hotellets spa där kroppen kan värmas upp lite efter golfrundan, som trots golfbil tog en del på krafterna eftersom det nämnda regnet gjorde att det var ”cart path only” och lite kylslaget. Efter en dusch tar vi oss ned till resortens egen livsmedelsbutik där vi får prova lokala delikatesser av alla de slag, ostar, grillade korvar och rosé, vitt och rött som ger en mjuk känsla före middagen.

På menyn finns bland annat Polvo à lagareiro, grillad bläckfisk med olivolja och vitlök, som är en portugisisk klassiker och extra god med färska råvaror fiskade i havet precis utanför samt Bacalhau com natas, torsk med gräddig potatisgratäng. Maten är utsökt och vi passar på att beställa lite olika rätter och dela med varandra för att få prova lite olika saker.

Till maten får vi njuta av ett härligt vitt vin, friskt med citrus och mineraltoner, samt ett rödvin som blir en riktig prick över i på en fantastisk resa. Om du också vill uppleva det fantastiska Silverkusten har att erbjuda finns många golfresebyråer som ordnar resor hit – och det går utmärkt att boka på egen hand.