Vad kan du göra för din klubb?

Utvecklingen i Sverige går i riktningen att klubbarna totalt sett tappar i antal medlemmar även om det är ett blygsamt tapp jämfört med 2018. Jag konstaterar att det är på ungdomssidan och bland kvinnor som intresset minskar medan intresset hos männen ökar. Kvinnorna är nu på den lägsta nivån sedan år 2000. Detta innebär en minskning med cirka 30 000 kvinnliga golfare mellan 2005 och 2019. Männen har också minskat över tid (mellan 2004 och 2019) med cirka 40 000.

Utan juniorer dör klubben?

Juniorernas antal är ett ständigt bekymmer för återväxten och det största bekymret är att de blir äldre och slutar att vara just juniorer. Alla som spelar golf vet att de som lär sig svinga som unga har de bästa förutsättningarna att komma till en tillfredsställande standard i sitt spel även som äldre. Jag vet inte hur många gånger jag har hört: ”Det enda jag ångrar i livet är att jag inte började tidigare med golfen”. Det bästa med juniorer är att väl omhändertagna kommer de alltid att värna om sin moderklubb på ett eller annat sätt. Det är därför inte konstigt att de allra flesta klubbar jobbar hårt på att rekrytera unga spelare.

Det finns ett antal hinder som avståndet till klubben, att det tar tid att spela, det tar tid att lära sig att bli bra och att det kostar en del. Dessutom är ersättningen till klubben i form av medlemsavgifter mager.

Det är först när junioren finns kvar i klubben efter 30 års ålder som inkomsterna kommer. Då gäller: Full avgift, färre tillfällen till spel och förhoppningsvis barn som kan bli nya juniorer.

Hur bör klubben tänka?

En djupare analys visar att de flesta nya golfmedlemmar är runt 40 år och många som pausar eller slutar är kring 50. Det stämmer bra med min teori om att den grupp som golfklubbarna bör rikta sin marknadsföring mot är de familjer där barnen har eller är på väg att lämna hemmets trygga famn och i tomrummet lämnar ett förvirrat föräldrapar, eller ibland en singelförälder. Det blir tyst och tomt och en ökad fritid att ta hand om.

När medlemmarna lämnar 

Självklart är den här gruppen intressant att rekrytera. De har tid, de har pengar och betalar fulla avgifter. Analysen indikerar dessvärre att klubbarna är ganska dåliga på att ta hand om sina nya medlemmar eftersom så många lämnar efter mindre än 10 år. Den inbitne golfspelaren lämnar inte golfen. För henne eller honom är det otänkbart att inte ha golfen som en aktiv del i livet.

Här finns en läxa att lära sig och lösningen ligger både i den sociala delen av golfen och i själva golfupplevelsen. De som börjar senare i livet behöver såväl stimulans som utmaningar. Den kanske viktigaste faktorn vid sidan av själva spelet är den service som erbjuds i form av socialt umgänge och i naturupplevelsen av banan. Att den anställda personalen får utbildning och erfarenhet i beteende och bemötande av medlemmar och gäster är en viktig del i att skapa ett emotionellt hinder för att sluta. Aktiviteter som bridge, modevisningar och andra temakvällar stärker gemenskap och trivsel.

Är banans svårigheter en tillgång?

Att bilda åldersrelaterade och/eller spelstandardrelaterade grupper för spelgemenskap är viktigt och bör ledas med varsam hand. Att ha par som börjar i klubben och bara spelar med varandra och inte hittar sociala former för golfspel med andra främjas inte av golfens mest positiva värden, även om det också är en väsentlig del. Att ha en hemmabana som är alldeles för svår för den egna spelstandarden hindrar glädjen i att ofta lyckas med att genomföra sina slag. Det är viktigt att anpassa banan så att flertalet kan glädjas åt själva spelet och självklart även den sociala gemenskapen som umgänget på banan skapar. Om klubbens bankommitté tror att den kan fatta de rätta besluten är enbart dumsnålhet. Anlita erfarna bankonsulter och besluta om tydlig inriktning på att göra banan spännande för den största målgruppen och strunta i elitens gnällande över att banan är för lätt.

Min bedömning är att det viktigaste för att stärka klubbarnas ekonomi, och därmed fortsatt existens, och för att såväl behålla befintliga som attrahera nya spelare bör man göra en skarp analys på följande punkter.

1. Vilka är de mest lojala medlemmarna och varför?
2. Har vi i klubben rätt fokus? Utred vilka kategorier klubben helst vill ha som nya medlemmar på kort sikt och på längre sikt.
3. Är tävlingskalendern rimlig (endast drygt 20% av medlemmarna tävlar en gång eller mer per år).
4. Hur är tillgängligheten på banan disponerad (speciellt på helger, finns det spontantider?)
5. Hur fungerar de olika medlemskapsalternativen?
6. Gör en genomgång av banan med en erfaren konsult som kan se hur det kan nå de uppsatta målen med banan på bästa sätt. Se vilka medel som behövs för att nå just de målen.
7. Skapa kontaktgrupper för att kontinuerligt främja kontakten med medlemmarna.
8. Engagera enskilda socialt intresserade medlemmar som ”trivselkonsulter” för att möta de som kommer till klubben.
9. Belöna alla som bidrar till att främja fler i gemenskapen. (En uppskattad belöning är att dela ut greenfeebiljetter på den egna och/eller andra banor för att stimulera och bredda kontakterna med andra spelare i andra klubbar).

Nu när vi har fått ett hävt reseförbud gäller det att hålla sig innanför de nya gränserna och hålla avstånd, hälsa med armbågen istället för handskakning och undvika att åka kommunalt.

Tänk på att virussmittorisken är minimal ute på våra banor. Därför är mottot i sommar:

”Håll dig frisk, spela golf!”

Av Johan Lindeberg
Foto Getty images, Pressbilder