Golfens betydelse i Coronans fotspår
Det har konstaterats att så gott som alla svenska golfklubbar nu har fler bokade ronder än någonsin tidigare. I dessa kristider känns detta som en befrielse och golfen har visat att det är en alldeles utmärkt verksamhet i en pandemisituation där det gäller att möta ett hot mot folkhälsan. I golfspelet möts vi på ett respektfullt sätt och med begränsade kontaktytor mot varandra.
Det är bara att hoppas att alltfler inser att golfen är en möjlighet att umgås på ett respektfullt sätt. Golfen har emellertid ett dilemma: Det är alldeles för billigt att spela golf i Sverige!
Inget reservkapital
Kruxet är att klubbarna har inga nämnbara reserver att ta till när inkomsterna sviker. Tillgångarna är bokstavligt talat nedgrävda i anläggningen. Trots att golfklubbarna är fullbokade var och varannan dag kommer kanske inte intäkterna att täcka utgifterna. Orsaken är att det fattas mellan 30 och 45 % av intäkterna för att det ska ihop. Dessa ytterligare intäkter skulle komma in via greenfee, reklam, event och sponsorintäkter. Alla vet vid det här laget att företagen har tappat gigantiska intäkter och tvingas till krisåtgärder. Jag kan försäkra er om att kundevenemang och företagsinbjudningar med golf inte finns med i de prioriterade utgifterna.
Hur borde det vara bland svenska golfklubbar?
Självklart skulle det vara så att svenska klubbars medlemmar ska betala vad det kostar att driva klubben utan extra inkomster som utgångspunkt. Med tanke på samhällsnyttan borde golfen, i rättvisans namn, få ta del av de medel som stat och kommun lägger på andra fritidsaktiviteter i samma syfte.
När klubben har räknat ihop sina kostnader blir det en enkel match att dividera med det aktuella medlemsantalet och sim sala bim har vi en årskostnad för medlemskapet. Har vi 10 miljoner i kostnader för att driva klubben och 1 000 medlemmar blir det 10 000 kronor per medlem. Punkt!
Nu vänder sig så klart vän av ordning att några andra pengar flyter det väl ändå in på greenfee och företag? Ok, men om det blir mer pengar över i resultaträkningen än vad klubben behöver som buffert kan dessa komma medlemmarna tillgodo på ett sätt som man själv beslutar om.
Hur lösa dilemmat?
”Det kommer aldrig att lyckas att på ett årsmöte höja avgifterna med 100 procent”. Men vilka andra sätt finns det för att lösa detta dilemma? Ett svar är: Sänk kostnaderna och behåll samtidigt den principiella möjligheten att få bonus tillbaka i någon form efter bokslutet i föreningen. Bonus skulle kunna vara ett antal greenfeecheckar som medlemmarna kan locka andra spelare till klubben med och därmed förändra kostnadsfördelningen.
Vips är avgiften lägre
Ett annat svar är att öka antalet medlemmar! En 18-hålsbana borde kunna balansera kanske 1 200-1 300 medlemmar och vips är avgiften nere i cirka 8 000 kronor vid 1 250 medlemmar. Det borde inte vara så svårt att rekrytera när människor bokstavligen står på tröskeln till att vilja spela golf för nu vet vi att den här typen av kriser kan uppstå igen och då finns det erfarenheter att luta sig mot när det gäller hälsofrämjande pandemibeteende.
Enligt min mening har golfen med stor tydlighet visat att den har en samhällsnyttig påverkan genom att den utövas i både gemenskap och separation. Genom att man inte är i direkt kontakt med andra och att golfen utövas i naturen uppstår inte den närhet till andra människor som särpräglar flera andra sporter.
Tusentals åskådare
De enda tillfällen då golfen samlar ett stort antal människor är i samband med några av världens största golfevenemang som lockar 100-tusentals åskådare på samma plats med allt vad det innebär.
Perfekt slag
Alla som spelar golf själva vet med vilken precision som de bästa spelarna i världen utövar sin sport och vet också att mer eller mindre frekvent kan vilken golfspelare som helst göra det perfekta slaget. Den själsliga lyckan av ett perfekt slag är inte möjlig att beskriva, men när den kommer är upplevelsen total för vem som helst.
Total nedstängning
Oavsett varför Sverige har intagit sina i sammanhanget udda positioner har vi som nation bevisat att fenomenet risk-reward kan tillämpas på alla upptänkliga situationer och att den ”enkla” lösningen ”total nedstängning” av alla människors fria rörlighet har alternativ om det finns en naturlig respekt för att den beordrade situationen upplevs så rimlig att den följs.
Golf är bra för hälsan
Golfanläggningarna är enastående friskvårdsanläggningar och för att alla som vill skall kunna ta del av dessa anläggningar som främjar både mental och fysisk hälsa finns bara lösningen att bevara och utöka verksamheten till människornas fromma.
Juvenalis myntade uttrycket ”Mens sana in corpore sano” (En sund själ i en sund kropp) kring vår tidräknings första århundrades slut och det skulle mycket väl kunna beskriva hur golfspelare ser på sin existens. En annan sak som är säker är att betydligt färre dispyter och bråk i hemmiljö har kunnat undvikas genom att svenska myndigheter har tillåtit golfspel under rådande kris och att dessutom de fysiska aktiviteterna gör stor nytta för det svenska hälsotillståndet.
Aldrig tidigare har mottot ”Håll dig frisk – spela golf!” haft ett större berättigande.
Av Johan Lindeberg
Foto Getty Images
