Stora visioner på höga höjder
Andermatt var länge en trevlig, vacker och uppskattad by i de schweiziska alperna. På vintrarna var det många som åkte till Andermatt för den fantastiska skidåkningen, men på somrarna var det inte mycket som hände. När den schweiziska armén och dess alpjägare, som haft Andermatt som utbildningsort, flyttade från området försvann många jobb och byn förde länge en sömnig tillvaro. Men det skulle ändras 2005 när en investerare från Egypten besökte området.
Samih Sawiris såg omgående Andermatts potential och med en enorm entusiasm och en ännu större plånbok satte han fart med att övertyga lokalborna att acceptera hans satsning på att förvandla den lilla alpbyn till en av Europas mest lyxiga och fashionabla hotspots.
Och han lyckades. 96 % av Andermatts invånare röstade ja till Sawiris planer och han började omgående att bygga hotell, lägenheter, restauranger, affärer, golfbana … I princip en hel ny stad började växa fram på den norra sidan av Sankt Gotthardsmassivet.
Kanske den viktigaste orsaken till att han fick med sig nästan alla lokalbor, kringliggande kommuner, medinvesterare och andra företag var satsningen på miljö och ekologisk hållbarhet. All el kommer till exempel från de närliggande moderna vindkraftturbinerna och samtliga nya byggnader är byggda enligt normerna för lågenergihus.
Miljövänligt och lyxigt
Det första hotell som stod klart i Sawaris satsning på Andermatt 2.0. var The Chedi Andermatt som genast satte tonen för vad stadens besökare har att förvänta sig framöver: Lyx.
När vi fick inbjudan att åka på en pressresa till Andermatt tackade vi såklart ja. Mina tidigare besök i Alperna är två till antalet, båda gångerna på vintern och båda gångerna på 1990-talet och därför såg jag fram emot att få åter besöka Alperna och denna gång med golfklubbor istället för skidor. Efter att ha landat Zurichs flygplats och hämtat vårt bagage går vi ut för att möta vår chaufför och vi slås av värmen. Det är drygt 30 grader varmt när vi hoppar in i bilen och beger oss söderut.
Det kan vara en av de vackraste bilfärder jag någonsin upplevt, först förbi Zurichsjön och sedan upp på de slingriga serpentinvägarna och efter en dryg timmes färd är vi framme vid Andermatt och Radisson Blu Reussen Hotel där vi ska bo i två nätter. När vi kliver ut ur bilen har är det 15 grader kallare än när vi klev in, men luften är så klar som det bara går och vi står och gapar över de vackra bergen och den stad vi har framför oss som vuxit fram de senaste åren.
Här ligger snön på marken i 7-8 månader om året och säsongen för golf- och andra sommaraktiviteter är kortare än hemma i Sverige. Trots det är det numera är just på sommaren man ska åka till Andermatt (om man inte älskar off-pist åkning såklart för där lär Andermatt vara bäst i hela Alperna). Efter färdigställandet av lyxhotellet Chedi Andermatt 2013 dröjde det bara några år innan staden fick sin första golfbana: Andermatt Swiss Alps Golf Club.
Berg och dalar
Jag som inte är ett stort fan av att slå bollar på driving rangen njuter av varenda boll jag får iväg på Andermatts range som vätter mot de höga bergen. Med bergen i fonden är det både häftigt och enkelt att se bollens flykt i luften och vi häpnar efter varje slag. Att vi dessutom befinner oss nästan 1 500 meter över havet som innebär att bollarna flyger 10 % längre, gör att det är med gott självförtroende vi styr vår golfbil mot ettans tee.
De första hålen spelas i en vacker dalgång där man har de massiva bergen omkring sig. Man känner sig onekligen rätt liten och ödmjuk inför den vackra naturen, men vi försöker även njuta av den underbara golfbanan. Det är inte bara vi som tycker att den är bra. Andermatt Swiss Alps Golf Club har röstats fram till den bästa golfbanan i Schweiz hela fem gånger trots sin ringa ålder.
Efter några hål beger vi oss uppför bergen och när vi kommer till sjuans tee tackar vi vår lyckliga stjärna att vi har en golfbil. Banarkitekten Kurt Rossknecht har byggt banan på ett smart sätt. Hålen som spelas i dalen är breda och gedigna, de som går uppför är smala och korta och på de hål som sedan spelas nedför bergen tillbaka till dalgången har han lagt till rejält med extra längd på. Miljön är fantastisk och det enda ljud som hörs är vinden som susar nerför dalen samt klockorna från betande kor vid sidan av banan.
Den friska och syrerika luften har gjort oss törstiga och därför blir det en öl på klubbhusterrassen innan vi ger oss i kast med de sista nio hålen som påminner rätt mycket om de första. De börjar i dalgången, spelas sedan uppför bergen, varpå banan svänger tillbaka nerför bergen igen. Det 14:e hålet är en fin par-5 där man står högt, ser hela hålet framför sig, så att man därmed kan ta i för kung och fosterland. På avslutningshålen dyker det upp alltmer vatten och på det sista hålet gäller det att navigera sig fram på en smal fairway förbi alla vattenhinder för att sedan försöka avsluta snyggt på greenen framför klubbhuset.
En kulinarisk höjdare
Efter golfen tar vi en härlig promenad genom staden till vårt hotell. Vi tar en dusch och klär upp oss så elegant som det går, för vi ska få en genomgång av The Chedi Andermatt och sedan äta middag i deras prisbelönta resturang med det finurliga namnet ”The Restaurant”. Hotellets andra resturang ”The Japanese Restaurant” stoltserar med två stjärnor i Guide Michelin, men vi nöjer oss med en stjärna denna gång. Efter ett ha fått en imponerande presentation av av hotellet vars 123 rum går från ”Deluxe” till ”Gotthard Suite” och prisnivån från ”Rejält dyrt” till ”Ursäkta, vad var priset sa du?” konstaterar vi att The Chedi Andermatts fem stjärnor är fullt befogade.
Vi bjuds sedan på en kulinarisk upplevelse av absoluta världsklass med en someliér som matchar våra drycker med en klockren precision. Det blir tartar på kalv, följt av lammracks och när sedan rabarberglassen kommer in tycker jag mig höra änglar sjunga.
Lyx och flärd i all ära, det känns ändå skönt att komma tillbaka till vårt Radisson Blu Reussen Hotel. Läget, rummen, maten och servicen är mycket bra och prisläget passar våra plånböcker betydligt bättre.
Livet passerar revy
Vi har en dag kvar att spendera i Andermatt och det står återigen golf på schemat. Denna gång några kilometer norrut på den otroligt charmiga, läckra och på många sätt unika Andermatt Realp Golf som får alla andra banor i världen att framstå som platta.
Den spektakulära 9-hålsbanan är inte lång, men med sina små greener och sina dramatiska höjdskillnader är den en häftig utmaning och vi får med oss klubbchefen Gody Gisler på vår runda och han navigerar golfbilen på de smala vägarna med golfbanan på ena sidan och branta stup på andra sidan så att mitt liv passerar revy.
Men det är kul. Faktum är att det blir ett av årets roligaste varv när vi spelar ömsom uppför och ömsom nedför de branta massiven och att man byggt en golfbana här är både galet och fantastiskt kul på samma gång. Det sista hålet är en lång par-3 på nästan 180 meter. Eftersom tee är på en bergstopp och greenen nere vid klubbhuset är det nästintill omöjligt att välja rätt klubba. Bollen ser ut i att hänga i luften i en evighet innan den landar mjukt på greenen.
Trots att vi bara spelat nio hål med golfbil är vi helt slut när vi kommer i mål. Jag vet inte om det är på grund av alla intryck vi fått under dagen eller allt syre vi andats in, men ölen i den rustika timmerstugan som utgör klubbhuset smakar magiskt. När sedan en perfekt tilllagat schnitzel serveras säger vi både ”prost” och ”guten appetit” och njuter för fulla muggar.
Precis som under gårdagens runda är det vinden, några koskällor men nu även det distinkta ljudet från ett ånglok som vi hör. Furka Steam Railway är från 1925 och är en 18 kilometer lång tågsträcka som utgår från Realp alldeles vid golfbanan och går till staden Oberwald.
Vi checkar ut och beger oss nedför bergen till flygplatsen i Zurich något omtumlade om vad vi just fått uppleva. Utvecklingen av Andermatt fortgår och lär göra så i många år till. Det är ju onekligen en hel stad som ska byggas på ett ganska otillängligt ställe. Men det är ett fantastiskt projekt på en underbar plats och Samih Sawaris har spenderat närmare två miljarder pund för att förverkliga sin vision och för varje dag kommer han ett steg närmare – att göra Andermatt till Alpernas bästa året-runt destination. Och han är på god väg att lyckas.
Text: Fredrik Richter
Foto: Peter Cordén
