Åt vilket håll går golfaktiviteten i Sverige?

En likhet mellan golfen och livet i allmänhet är att med olika tidsintervall hamnar man vid en skiljeväg. Visserligen har livet många fler skiljevägar än golfspelet, men icke desto mindre finns det några som är större och viktigare än andra.

Redan på medeltiden bannlystes de skotska herdarnas tidsfördriv att försöka träffa hålor i marken genom att slå på runda bolliknande föremål med sina herdestavar. Detta förbjöds av kungen som tyckte att herdarna borde träna bågskytte och i stället ha färdighet att försvara sitt land.

Golfens kanske viktigaste brytpunkt kom när den skotske kungen James IV runt år 1500 fattade tycke för att slå på bollar med redskap av hårt trä. Då föddes golfen på riktigt och samtidigt påbörjades det oundvikliga i att stoppa innovationer och utveckling av såväl förmåga som den utrustning som lett fram till dagens millimeterprecisionsutrustning och dito spel.

Innovationer både föder och dödar golfen

De första klubborna gjordes helt av trä i olika vinklar och storlekar. På 1700-talet insåg man att man kunde smida lämpligare ”golfverktyg” av järn och de olika vinklade järnklubborna var ett faktum. Skaften på klubborna var gjorda av hårda och smidiga träslag som hickory, dangawood och bambu.

Många andra experiment gjordes genom åren, allt med varierande framgång. Med dagens kameror och datorer i samarbete avslöjas det mesta och i kombination med fysträning finns goda möjligheter till förbättring av spelaren. Det senaste stora steget är onekligen instrumentet Dewiz som mäter prestanda i baksvingen och nedsvingen fram till bollträffen. I kombination med mätningar vid träffögonblicket och bollbanan efter träffen blir den detaljerade bilden av faktavärden kring ett golfslag ännu tydligare.

De bästa spelarna i världen är numera så bra (även klubbornas egenskaper) att dagens spel de facto tenderar till att i slutänden bli på gränsen till tråkigt. När spelarprestationerna sänker scorer till låga 60-tal uppmuntras banarkitekterna till att bygga in stora svårigheter för att inte banorna ska bli förnedrade av de skickligaste spelarna. Det skapas hinder och banlängder på en nivå som gör att man riskerar att dessa banor blir ospelbara för den genomsnittlige amatörgolfspelaren.

Att glädjas åt sina prestationer

Golf har ju alltid varit en fråga om precision. Genom att avväga egen kraft och verktyg (klubbor och bollar) kan den enskilde spelaren förflytta en boll på en mängd olika sätt från A (utslaget) till B (hålet) och på den resan undvika eller flyga över olika slags naturliga hinder som vatten, gräs, träd, buskar eller bunkrar med sand. Ju bättre spelaren är på att bedöma sina egna färdigheter i förhållande till fattade beslut, desto större blir förutsättningarna för att lyckas. Väl framme vid greenen börjar ett helt annat bedömningsspel för att få bollen ner i hålet. Det är ack så svårt och belöningen är stor när bollen rullar över hålkanten och stannar kvar under markytan.

Några stora vägval och alla med samma syfte

När väl stålskaftet skapades under de första årtiondena på 1900-talet var det endast hickory och stål som valdes. Efter 1935 var det stålskaft som var det totalt dominerande materialet. En av de stora orsakerna var bristen på hickory. Golfen fullkomligt exploderade i samband med att guttaperkabollen kom ut på marknaden (både billigare och bättre). Under 1970- och 80-talen testades aluminium förutom stålet (grafit kom något senare).

Att förbättra resultaten och vinna över sin motståndare är och förblir det viktiga. I forna tider var det parspel som gällde. Då gällde det att välja rätt partner för att vinna över sin motståndare och hans partner. Först på mitten av 1800-talet blev det aktuellt med att jämföra sammanlagda resultat över ett visst antal hål för att utse en segrare. Även uppvisningsmatcher (inklusive vadhållning) mellan lag var ett stort folknöje i början av 1900-talet och framåt. De spelare som vid den tiden ansågs vara professionella golfspelare var ofta caddies och medspelare till ”gentlemen” som spelade golf för sitt höga nöjes skull, och så klart för att vinna över sina antagonister!

Vilken väg kommer golfspelet att ta de närmaste åren?

Jag ser en framtida utveckling i Sverige som innebär en stagnation av golfspelet. Om vi har tur kommer vi att kunna behålla det antal banor vi har tack vare att det finns en tillväxt av företagande och att fler människor behöver motion och upplevelser med likasinnade genom att spela golf. Jag som är fyllda 75 kan bara med tacksamma tankar tacka mina vägval som har inneburit förmånen att få spela mycket golf på fina anläggningar med likasinnade under mer än 64 år.

Vad de förödande beslut som fattats av politiker under de senaste åren kommer att innebära för golfen i framtiden kan jag bara gissa mig till, men jag känner spontant att golfklubbarna kommer att ha en betydligt besvärligare situation än vad de hade i början av 2000-talet.

De ekonomiska konsekvenserna för våra enskilda hushåll på grund av fördyringar i de dagliga levnadsomkostnaderna plus att dessa även kommer att belasta utövandet av golfspel innebär att golfandet avsevärt kan komma att prioriteras ned till förmån för andra utgifter. Vi får ju en test av hur verkligheten kommer att gestalta sig under den kommande vintern och våren.

Jag hoppas dock att det blir en ganska mild vinter så att alla golfare som går i ide kan se fram emot att se gräset börja gro tidigt 2023.

Text: Johan Lindeberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *