Costa Navarino har satt Grekland på den internationella golfkartan

Jag lämnar ett regnigt och kylslaget Stockholm där hösten tagit ett stadigt grepp om staden. De flesta golfklubbar hemma meddelar att de stänger inför vintern så kontrasten är enorm när jag möts av sommarvärmen på Kalamatas lilla flygplats.

Blivit bättre med åren

Mitt första besök på Costa Navarino var bara något år efter att de öppnat i början av 2010-talet. Det känns som en evighet sedan, trots att det har gått mindre än 10 år. Mycket är sig likt men istället för att upplevas som lite slitet så känns det istället som hela anläggningen vuxit in i kostymen och blivit snäppet bättre på alla punkter.

Costa Navarino har, förutom den stora buffétrestaurangen, en hel uppsjö med olika restaurangalternativ. Vi väljer att äta på den italienska restaurangen Da Luigi och det är något vi inte ångrar. Pastan är perfekt al dente och man märker att denna del av Grekland är väldigt nära Italien både geografiskt, historiskt och gastronomiskt.

Efter en lång resdag så blir det en tidig kväll då vi har starttid på Bay Course nästa morgon. Väl på hotellrummet så blir jag stående på balkongen några minuter och beundrar stjärnhimmeln. Jag konstaterar att det med stor sannolikhet kommer vara strålande solsken även imorgon innan jag kryper ner i den sköna dubbelsängen.

Två banor – Dunes Course och Bay Course

Det finns två 18-hålsbanor på Costa Navarino. Dunes Course ligger på behagligt promenadavstånd från Westin-hotellet medan Bay Course är belägen cirka 10 minuter längre söderut längs kusten med hotellets shuttle-buss. På väg till Bay Course passerar vi små charmiga kustorter som Gialova och en hel del byggnationer då Costa Navarino håller på att bygga ytterligare två hotell och två nya golfbanor.

Prisbelönt klubbhus

Det är med viss spänning som vi anländer till det nya klubbhuset på Bay Course. Senast jag var här så fanns det bara ett provisoriskt klubbhus och det var mycket snack om att det nya klubbhuset skulle bli hypermodernt men ändå smälta in i naturen.

Klubbhuset gör ingen besviken då det är snyggt insprängt i berget och har ett gräsbevuxet tak. Effekten blir att det är i det närmaste osynligt om man bortser från den enorma terrassen ut mot havet. Med det nya klubbhuset på plats får vi äntligen spela Robert Trent Jones skapelse i den ordning som den är designad och tänkt att spelas.

Glimrande hav

Ett bättre öppningshål får man leta efter. Med första tee strax nedanför klubbhuset har man en bred och vackert ondulerad fairway som sluttar svagt ned mot det glimrande havet. Visst kan man hamna i någon av de väl placerade bunkarna men i övrigt kan inte så mycket hända, ingen elak out of bounds-gräns eller något vattenhinder som gör att man börjar med ett katastrofresultat redan på ettan. Hål två skulle kunna platsa som signaturhål då det är ett alldeles lagom långt par 3-hål som går direkt ut mot havet.

Det finns några strategiskt placerade bunkar som kan rädda en om man är för mycket till höger mot havet. Man kan lockas av att sikta rakt mot flaggan men det säkra slaget är definitivt lite vänster där man har rejält med utrymme. Bay Course är en otroligt vacker golfbana och väldigt rolig och omväxlande att spela. Visst finns det ett antal hål längs kusten som är magiska, men faktum är att man har en bedårande utsikt var man än befinner sig på golfbanan.

Här har man verkligen lyckats göra en utmanade och bra golfbana utan att den är speciellt lång. Det är snarare en kort bana där det finns utmaningar som inte kräver några monsterlängder för att ha chans till ett bra resultat. Efter rundan så har man en makalös utsikt över ettans tee, artonde green och havet från den spatiösa uteserveringen.  Med de enorma skjutdörrarna kan man sudda ut känslan av ute och inne.

Det är skönt att sitta inne när det blåser lite och ända ha intrycket av att man sitter ute. De klassiska rätterna som hamburgare och Caesarsallad får mer än godkänt, ett tips är att beställa pommes frites gjord på sötpotatis som är vansinnigt goda. Restaurangen erbjuder även dagens rätt som ofta är en traditionell lokal maträtt. När vi var där serverades en underbar moussaka, är man i Grekland så ska man givetvis prova det grekiska köket.

På vår resa har vi ett hektiskt schema som innehåller förutom en hel del golf även möten och inspektion av hotellen och alla dess faciliteter. Costa Navarino har verkligen en unik historia som påbörjades för över 40 år sedan. Utan att gå in på detaljer så har grundaren och tillika skeppsredaren Vassilis Constantakopoulos under en lång tid köpt upp mark av nära 2 000 olika landägare. Vassilis gjorde detta för att kunna bygga en turistanläggning som skulle bringa rikedom till sin gamla hembygd. Det är en fascinerande historia men jag blir nästan mer intresserad av vad som gör Costa Navarino till ett så lyckat golfprojekt.

Costa Navarinos framgångssaga

Visst kommer man en bra bit på väg om man har en ordentlig summa pengar, en otroligt vacker kustremsa, anlitar två av världens bästa golfarkitekter och kan bygga två lyxhotell. Man ska dock veta att när Costa Navarino öppnade var Grekland verkligen inte känt som ett golfland och Kalamata var långt ifrån någon stor internationell flygplats. Förutsättningarna var kanske inte helt optimala, många sa samma sak om Belek i Turkiet när de började öppna hotell och golfbanor på löpande band.

Även om vi ser Costa Navarino som en golfresort så är deras utan tvekan största säsong badturism under de klassiska sommarmånaderna. Greklands övärld lockar miljontals turister varje år men det finns trots detta förhållandevis få 5-stjärniga lyxresorter som Costa Navarino. Golfen är ett ack så viktigt komplement som gör att man kan öppna anläggningen redan i slutet av februari. Golfare kräver inte att det ska vara en behaglig badtemperatur utan det räcker med att man kan spela golf i shorts och piké.

Costa Navarino har ett nära samarbete med det grekiska flygbolaget Aegean Air, då man tidigt förstod att om det inte finns något flyg till Kalamata så är det svårt att få några gäster. Det finns nu en handfull utvalda städer, bland annat Stockholm och Köpenhamn, där man har direktflyg till Kalamata.

Locka hit golftränare

Costa Navarino har etablerat nära relationer med några av de främsta golfresearrangörerna runt om i Europa. De har även lagt stort fokus på att locka till sig golftränare som kommer hit med sina elever. Costa Navarino har till skillnad från många andra golfresorter verkligen skapat träningsanläggningar som inte bara består av en drivingrange och fria golfbollar. Här finns även stora närspelsområden som gör att flera olika träningsgrupper kan vara på plats samtidigt utan att det krockar och känns trångt. Många svenska och internationella golfpros återkommer till Costa Navarino med sina medlemmar år efter år.

Matina Mpouga var vår ciceron under vårt besök på Costa Navarino. Hon guidade oss runt och visade allt från spa till bowlinghall, här finns verkligen en uppsjö med aktiviteter för den som inte är helt golfgalen. Vi besökte även det senaste projektet Navarino Hills där man håller på att bygga två nya golfbanor som designas av den legendariske, spanska storspelaren José-Maria Olazabal. De nya golfbanorna ligger på en platå ovanför Bay Course och här uppifrån är det om möjligt ännu häftigare utsikt.

Matina trivs med att jobba för Costa Navarino då anläggningen hela tiden utvecklas, både när det gäller små detaljer och som nu två nya hotell och två golfbanor som ska öppna 2022. Jag frågar henne hur länge hon jobbat på Costa Navarino. Hon svarar att hon är uppväxt i en by i närheten och har varit med från starten och började jobba här samma dag som de öppnade. Hon började ”på golvet” och har efter idogt arbete och kvällsstudier sedan ett par år avancerat och är numera försäljningsansvarig. Kanske är det dedikerade personer med lokal förankring som gör att Costa Navarino har en speciell känsla för kvalitet och de små detaljer som är så viktigt?

Lite tuffare och lite bättre?

Tysken Bernhard Langer är kanske mer känd som Ryder Cup-kapten och flerfaldig majorvinnare än golfbanearkitekt. Men faktum är att han är namnet bakom ett flertal riktigt bra banor lite här och där i världen men kanske främst i Tyskland.

Öppningshålet

Dunes Course har till skillnad från Bay Course en betydligt tuffare layout och lyckas man komma från öppningshålet med ett par så ska man vara riktigt nöjd. Bay Course är kanske lite mer ögongodis då man har en mäktig vy över den vackra bukten från ett flertal hål.

På Dunes Course kan man också se havet men det är främst på tvåan som det verkligen blir uppenbart. Till skillnad från Bay Course så krävs det nog att man spelar golfbanan ett par gånger innan man verkligen uppskattar den. Den växer och blir tillslut som en mer mogen storebror till Bay Course som utmanar på ett annat sätt.

Jag märker att det gått nästan 10 år sedan jag var här senast och banan har åldrats med värdighet och blivit mer ombonad. Det som då upplevdes som buskar är nu höga träd. Jag gillar förändringen även om namnet Dunes Course är mer missvisade nu än någonsin, men vad spelar namnet för roll när det är en riktigt bra golfbana?

Allt roligt har ett slut och efter några intensiva dagar med mycket golf, fantastisk mat och trevligt sällskap så sitter jag på bussen mot flygplatsen. Jag tänker på Vassilis som står staty utanför Dunes klubbhus.

Han ser stolt ut och det skulle han haft anledning att vara då Costa Navarino utvecklats till en av Europas bästa golfresorter. De har enorma markområden och om ett par år öppnar ytterligare två golfbanor och enligt masterplanen så ska det i framtiden byggas ytterligare en golfbana. Jag hoppas att man stoppar där för Costa Navarino skulle inte må bra av att bli alltför stort, som alltid är lagom bäst.

Text: Johan Kullenberg