Recept på en lyckad golfrunda

Bra golf är beroende av några viktiga ingredienser. Rätt utrustning är inte oviktigt. Klubbor man är trygg med, sköna skor och kläder som inte är i vägen. En nypa bollsinne, ett par nävar tålamod och ett par kilo självinsikt. Gärna toppat med ett kryddmått ödmjukhet och en tesked djärvhet. Precis som med matlagning så är det så att man kan variera proportionerna mellan ingredienserna en aning, men inte för mycket.

Pannkakor blir bra om man har ett ägg till en deciliter mjölk och en knapp deciliter mjöl. Tar man i stället tre hundra kilo mjöl, ett kryddmått mjölk och ett halvt ägg så blir det någonting, men inte pannkakor.

Ett kryddmått självinsikt

Samma är det med golf. Mitt recept just nu är ett kryddmått bollsinne, ett kryddmått tålamod, ett kryddmått självinsikt, ett halvt kryddmått ödmjukhet och tio liter djärvhet. Det blir mest pannkaka.

Teoretiskt är golf lätt, men till skillnad från att göra pannkakor är det hanterandet av det mentala spelet som är det svåraste. Det kanske finns någon där ute som har så dåligt självförtroende i köket att han eller hon kan bli totalt blockerad och helt plötsligt tappa förmågan att röra ihop pannkaksingredienserna och steka dem, men jag tror inte att det är så vanligt.

Golfbag klubbor

I golfen däremot drabbar de flesta, från oss vanliga helgspelare till de riktigt duktiga. Rätt vad det är kan man inte få ihop de till synes enkla och fåtaliga ingredienserna till något annat än en grynig smet. Kroppen är samma som i går. Klubborna och skorna lika så. Bollen likadan. Vädret samma som i går, men drivrutinerna har bytts från ”Tiger Woods 2.0” till ”Väderkvarn 1.1”.

Jag har funderat mycket på det där med drivrutiner och programmering. Det är ju egentligen inget fel på min kropp, jag har två armar, två ben och alla de andra delarna som skickades med från början (minus blindtarmen, men det gör nog inget.)

Vill öppna mappen inställningar

Jag är dessutom rimligt vältränad för min ålder och hyfsat rörlig. Det är alltså huvudet det är fel på. Till datorer och telefoner kommer det ju hela tiden nya programvaror, systemuppdateringar, drivrutiner och fixar. Jag skulle vilja se vad det gav för resultat om jag kunde öppna mappen “inställningar” i min skalle.

Golfbladets krönikör Fredrik Sandberg reflekterar över en lyckad runda

Så här, förmodligen:  Du har 2456 program som behöver uppdateras. Du kör “Stofil 70” som operativsystem, vill du uppdatera det? Din hårdvara ”Gubbkropp 3.6” är tyvärr inte kompatibelt med programmet “Koepka” du försökt installera i programmet “Sving”. Gå in i mappen “driverdrivrutiner” och radera programmet för att gå tillbaka till ursprungsinställningarna.

Jag hade lite förhoppningar på att jag skulle kunna fixa de där mossiga programmen med hjälp av mental träning. Själva konceptet är tilltalande, bara att sitta i soffan hemma och tänka bra framgångstankar och göra bilder av hur man sänker långa puttar och sen blir allt bättre.

Försökt.

Funkade inte.

Dessutom läste jag nyligen en artikel från en idrottspsykolog som hävdade att nyckeln till framgång inte ligger i att ändra på sina tankar utan i att ändra sitt beteende. Så mycket för att bli golfproffs hemma i soffan. Kan ingenting få vara lite enkelt nån gång? Jag är för gammal för att ändra på mitt beteende.

Ålder förresten. Det är faktiskt kul att hålla på med en sport där ens jämnåriga kan prestera på absolut högsta nivå. Jag tänker givetvis på Phil Mickelson, som är drygt en månad äldre än vad jag är. (Det är upplyftande så här i fotbollstider. Många av spelarna i EM är klart yngre än vissa saker jag har längst in i kylskåpet, så det känns skönt.) Phil har dock inte behövt ändra på sitt beteende, han har varit bra hur länge som helst. Möjligen har han uppgraderat sin envishet ytterligare, men han har nog alltid haft den senaste och mest kraftfulla versionen av den drivrutinen.

I helgen blir det en runda med sonen och redaktören för detta blad. Receptet är klart. Sol, bra sällskap och bra stämning. Golfen då? Jaja, det får gå som det går. Förhoppningsvis något som liknar golf, måste bara slipa på receptet. Hur var det nu? En näve självförtroende …

Text: Fredrik Sandberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *