Ny statistik visar – så skiljer sig vår kost från förr
Svensken konsumerade nästan dubbelt så mycket köksgrönsaker 2020 jämfört med 1980. Samtidigt svarade socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass, malt- och läskedrycker med mera för 20 procent av den totala energitillförseln 2020. Det visar Jordbruksverkets årliga officiella statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll. Med hjälp av statistiken går det nu att följa utvecklingen från 1960-talet fram till 2020.
Vi äter mer köksväxter än någonsin
Statistiken visar att totalkonsumtionen av köksväxter, som exempelvis morötter, tomater och inlagd gurka, har nästan fördubblats sedan 1980 till 82 kg per person 2020. Främst har konsumtionsökningen varit stor för färska och frysta köksväxter, från 32 till 65 kg per person.
Vi äter mer choklad än tidigare
Totalkonsumtionen av rent socker och sirap har varierat mellan 41–49 kg per person under perioden 1980–2015. Efter 2016 har den börjat sjunka och ligger år 2020 på 37 kg per person och år. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror, läskedrycker, cider med mera ökat kraftigt även om ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000.
År 2020 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 14,6 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 49 procent sedan 1980. Konsumtionen av läskedrycker, cider med mera har under samma period ökat från 29,6 till 92,0 liter år 2020. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och kan ha bidragit till den kraftiga ökningen totalt sett.
Av energitillförseln år 2020 kom 30 procent från bröd och spannmålsprodukter, 12 procent från kött och köttvaror samt 21 procent från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker med mera svarar tillsammans för 20 procent av den totala energitillförseln.
Hur beräknar vi livsmedelskonsumtionen?
Förenklat kan konsumtionen uttryckas som produktion + import – export delat med medelbefolkningen. Syftet med statistiken handlar mer om att följa konsumtionsutvecklingen på lång sikt än att redovisa exakta siffror för specifika livsmedel under enskilda år.
Foto Pixabay
