Mellan vulkanen och havet
Teide högst upp på Teneriffa är Spaniens högsta topp och världens tredje högsta vulkan. I en terräng som består av svart lavasten, mellan vulkanen och Atlantens vågor, finns också några av de bästa golfbanorna på Kanarieöarna.
Vilande vulkan
Vi sitter i en linbana på väg upp mot Teneriffas upptornande vulkan, Teide. Det här är en vilande vulkan som sussar sött. Det senaste större utbrottet inträffade för nästan tre tusen år sedan, 850 f.Kr. Den mindre Chinyero hade ett utbrott 1909. Oavsett vilket så skulle det vara en faslig otur om Teide bestämde sig för ett utbrott just idag.
Högt över marken
Med det ur världen kan jag kliva ut i solen och känna hur vinden sveper fram över bergstoppen medan jag fokuserar på att hålla mig varm, insupa de enastående vyerna och se till att jag inte blir höjdsjuk. Jodå – efter några panoramabilder börjar jag känna mig lite snurrig. Den övre stationen på Teides linbana ligger 3 555 meter över havet och själva bergstoppen ligger ytterligare 163 meter högre. Det går att klättra ända upp, men bara 100 personer per dag får göra det. Och turligt nog för mig har vi inget tillstånd (man måste ansöka minst fyra månader i förväg).
På den här höjden är det lätt att bli höjdsjuk om man inte är van. Lite yr hittar jag en skyddad plats där klipporna har värmts av den strålande solen, som vid det här laget tycks röra sig hit och dit. Ursprungsfolket på Kanarieöarna, Guanches, har en legend om att Teide höll upp himlen. Det kanske låg något i det där.
Teides nationalpark
Tenerife, också känd som ”Isla de la Eterna Primavera” (den eviga vårens ö) är underbart vacker. Utöver dominerande, svarta Teide finns också en serie mindre vulkaner runt omkring den, som Chinyero. I Teides nationalpark omges vägarna på alla sidor av svart lavasten, vilket får landskapet att se ut som något från en främmande planet.
Så var är då den eviga våren? Jodå, den finns längre ned.
Buenavista förtjänar sitt namn
Det tar heller inte lång tid efter linbanefärden tillbaka ned innan vi är på väg längs de slingrande vägarna på öns norra sida till det som har blivit min favoritbana på Teneriffa: Buenavista. Seve Ballesteros var ett geni på golfbanan, men brukar inte anses vara lika stor som bandesigner. Ändå älskas Buenavista av många och det kan vara den bästa bana han ritat.
Hotell för vuxna
Den ligger på klipporna längs stranden nedanför Teide i Buenavista del Norte. Öns norra sida är generellt svalare, fuktigare och mindre solig. Här finns Melia Hacienda del Conde, ett hotell enbart för vuxna och utan tvekan en av de bästa resorter som finns. Haciendan känns som en tilltalande blandning av ett stort herresäte och ett modernt hotell.
Buenavista-banan (par 72, 6 019 meter) ligger precis intill. Inledningen på kullarna intill klubbhuset är inte så remarkabel, men de sista nio hålen är desto mer dramatiska. Tian är ett par 5-hål med en dramatisk höjdskillnad ned mot greenen ute vid klippkanten. Med en kraftig vind i ryggen (som idag) kan långtslående spelare nå green med bara en wedge på andraslaget.
Ballesteros filosofi
Efter några hål som spelas uppför är det sedan dags för det trettonde, som liksom tian är ett par 5-hål som spelas nedför mot havet och klipporna. Fairway på hål 10 och 13 korsar till och med varandra. Avslutningshålen bjuder också på hisnande vyer, med ett par greener längs klipporna och havet. Ballesteros filosofi var också att ha sex par 3-hål, sex par 4-hål och sex par 5-hål. Bara en gång under hela rundan spelar man två hål i rad med samma par.
Svalkande moln
Vyerna är så vackra att jag efter rundan sätter mig med kameror och en drönare intill green på hål 13 där vindarna rycker i mig medan jag väntar på att solen ska gå ned under molntäcket. Svalkande moln är ett typiskt väderfenomen på öns norra sida. Efter drygt en timme kommer Alberto Gonzalez Perez, Buenavistas Director of Golf, ut för att se hur det går för mig.
Drönare i skyn
Äntligen, vid kvart över åtta, dyker solen ned under molnen. Jag skickar upp drönaren i luften och får en fantastisk bild av femtonde hålet omgivet av bränningarna mot klipporna.
”Det här är Europas Pebble Beach!” säger Alberto med ett brett leende medan han spanar efter drönaren. Det gyllene ljuset från solnedgången framhäver verkligen banans konturer. Det här är något som alla golfare borde få se.
Nio banor – och fler på gång
Teneriffa har nio golfbanor om man räknar med Tecina på La Gomera, som nås med färja på 40 minuter så att man kan åka dit och tillbaka samma dag. Det är värt besväret eftersom banan verkligen är unik.
Högt speltryck
Golfen på Teneriffa omges av stor optimism, kanske mer än på någon annan plats jag besökt de senaste åren. Faktum är att det är så högt speltryck att Teneriffa Golfs representant, Carlos Beautell, säger, ”Vi behöver två banor till. Det är okej på lågsäsongen, men under högsäsongen kan det vara svårt att få en starttid.”
Det ryktas därför att fler banor är på gång. För några år sedan talades det om en ny Gary Player-bana på öns södra sida, men det projektet har kört fast i planeringsfasen (det kan vara rejält utmanande att få ordning på alla tillstånd).
Blir en succé
Enligt Beautell är den 18-hålsbana där det är närmast till att man sätter spaden i marken en ny bana på västkusten, mellan de två banorna Costa Adeje och Abama. Inget har ännu bestämts (i alla fall inte offentligt) om vem som ska rita banan, men bakom projektet står ägarna av Costa Adeje, som också äger den intilliggande resorten Hotel Suite Villa Maria. Om den nya banan blir lika bra som sina grannar kommer det att bli en omedelbar succé när man slår upp portarna.
Dyrgripen Abama
Abama (par 72, 6 271 meter) är en storslagen bana ritad av Dave Thomas, med gott om längd för långtslående spelare och en del makalösa fastigheter intill golfhålen. Jag undrar hur många sneda utslag och klackade järnslag som hamnar i de där klarblåa poolerna. Raden med vita villor till vänster om tvåans fairway är helt nya. Och man bygger fortfarande. Det talas också om en ny niohålare som ska ritas av Dave Thomas son.
Vackra vyer
Vi får dock nöja oss med dagens Abama-bana. Den är kraftigt kuperad så golfbil är givet. Höjdskillnaden på några av inspelen är så stor att det är lurigt att välja rätt klubba. Vyerna över havet från några av greenerna är precis det som solsugna och havsälskande golfare vill se.
Det är tydligt att man satsat stora summor när man byggde banan – inte minst syns det på antalet planterade palmträd. Här har man verkligen gått bananas! Det finns också 25 dammar på banan så det finns gott om hinder. Det ska dock sägas att Abama är en dyrbar upplevelse – priset för en runda golf är 270 euro! För den som bor på Ritz-Carlton Abama eller någon av de två andra partnerhotellen finns dock en rejäl rabatt att få.
St George’s Day på Amarilla
Den äldsta kommersiella golfanläggningen på Teneriffa är Amarilla (par 71, 5 891 meter) som ligger nära öns södra flygplats. Golf Amarilla (som fått sitt namn efter det gula ’amarilla’ berg det ligger intill) firar 30-årsjubileum. Det här är den typ av bana där man fokuserar mer på vänskap och att skapa ett bra nätverk för medlemmarna än att ge ett flashigt intryck. Jag skulle själv kunna tänka mig att vara medlem på Amarilla.
Vitt och rött
Vid vårt besök spelar medlemmarna en tävling för att fira Sankt Georgsdagen. Alla deltagarna är klädda vitt och rött – trots att bara hälften är engelsmän.
Spelar ingen roll vilket land
”Vi missar aldrig en chans att hitta på något kul!” säger en av golfspelarna i vitt och rött. ”Det spelar ingen roll vilket land man kommer från!” De har liknande tävlingar (men andra färger) på St Patrick’s Day, Halloween, midsommar och alla andra högtidsdagar de kan komma på – i princip varenda vecka. Besökare med handicapintyg är välkomna att delta i mån av plats.
Kargt med små raviner
Banan är ganska kort, men Donald Steels layout är jätterolig att spela. Han tog sig an uppgiften att bygga en golfbana i ett kargt område där det sällan regnar. Marken bestod av sten och vulkansand korsad av ”barrancas”, små raviner. Resultatet är en fröjd för ögat.
Det mest berömda hålet är femman – som nu blivit en väldigt populär plats för bröllop. Man slår ut från en liten udde, över havet och de svarta klipporna, till en green på nästa udde. Det bästa med Amarilla är i mitt tycke de vänskapliga medlemmarna, den informella stämningen och den roliga golfbanan.
Las Américas, snabba och jämna greener
En av de mest populära banorna på ön är Golf Las Américas (par 72, 6 041 meter) som öppnade 1998. Den här banan ligger mitt i turistmeckat på sydkusten. Las Americas flankeras av flera hotell, och många bra sådana dessutom. Förra gången jag var här fick vi ’The James Bond experience’ på Hotel Las Madrigueras.
Hemlig gång
Hotellet har golfbilar i parkeringsgaraget i källaren. Man tar hissen en våning ned, checkar ut en golfbil och kör sedan genom en ’hemlig’ gång till en grind som öppnas ut mot fyrans fairway på Las Américas. Fantastiskt. Den här gången blev det dock Gara Suites, ett modernt och nyrenoverat hotell med utsikt över banans 18:e tee.
Perfekt bana för semestersugna nordbor
Las Américas är den perfekta inledningen på en golfvecka. Inte för svårspelad och inte för lång. Man brukar hitta bollen även om man slår lite snett, och kan oftast spela vidare på den (även om det kan finnas en del träd i vägen för ditt inspel). Greenerna är perfekta och mycket imponerande, särskilt för nordbor som just överlevt vintern utan golf på hemmaplan.
Palmerna i halvcirklar runt några av greenerna och de tropiska blommorna med sina klara färger runt klubbhuset påminner oss om att golf inte alltid är så enkelt (för oss som går och letar boll i ruffen). Men på Teneriffa är golfen i alla fall alltid vacker.
Golfbanor på Teneriffa:
Costa Adeje golfcostaadeje.com
Amarilla amarillagolf.es
Golf del Sur (27 hål) golfdelsur.es
Las Américas golflasamericas.com
Abama abamahotelresort.com
Buenavista buenavistagolf.es
Real Club de Golf de Teneriffa realclubgolftenerife.com
Tecina (på La Gomera) tecinagolf.com
Los Palos (9 hål) golflospalos.com
Boende:
Gara Suites, Hotel Suite Villa Maria, Melia Hacienda del Conde Gran Melia Palacio de Isora
Mer information:
Teneriffa Golf
Av Kaia Means
