Hitta din zon, din plats och din växt

Johanna Björklund, trädgårdsexpert på Blomsterlandet, är livsstilskrönikör på Golfbladet. Här bjuder hon på tips om hur du tänker smart med hjälp av zoner i din trädgård.

Vi vill ju alla hitta de där perfekta växterna som frodas och trivs i våra trädgårdar. Ibland hittar man rätt och resultatet blir fantastiskt, medan man ibland går på nitar och den där fantastiska växten dör efter bara en växtsäsong.

Var bor jag?

Vi har väl alla känt besvikelsen, när det bara är bruna torra pinnar som är kvar efter vintern. Sen under våren kikar man ivrigt varje dag, men det kommer inga livstecken. Växten har dött under vintern. Vad beror då detta på? Jo, det finns ju massor av olika anledningar till att en växt inte klarar sig. Men en grundregel, som man ska rätta sig efter, är att växten ska vara härdig för den zonen man bor i.

Sveriges växtzoner

I trädgårdssammanhang pratar man ofta om vilken zon man tillhör, och vilken zon växter är härdiga i. Sverige är indelat i 8 olika växtzoner numrerade från 1-8, samt fjäll. Zon 1 är den mest gynnsamma odlingszonen, och zon 8 den kärvaste. Enkelt förklarat kan man säga att zon 1 börjar nere i Skåne och sen trappas zonerna upp, och längst upp i norr är det zon 8.

Sen finns det såklart undantag och olika faktorer som påverkar. Helt enkelt är det alltså inte. Ett exempel är området söder om Vänern, där zon 5 råder. Ovanligt kärvt för att vara så långt söderut i landet.

Hemligheten bakom odlingszonerna

En betydande faktor för odlingszonerna är närheten till vatten eller ej. Hav och stora sjöar har en utjämnande inverkan på temperaturen och klimatet brukar vara mildare i närheten av stora vatten. Tittar man på zonkartan ser vi att det överlag är ett gynnsammare klimat längs med kusterna än vad det är inåt landet.

Vad är microklimat?

När man vet vilken zon man tillhör, är det en bra utgångspunkt för vilka växter som trivs i ens trädgård. Även här finns det ett men. I en trädgård kan man skapa microklimat med gynnsammare odlingsläge än resterande del av trädgården. Genom att skapa platser som ligger i lä, där det råder en god väldränerad jord, kan en plats med gynnsammare zon skapas. Jag bor i gränslandet mellan zon 3-4, men genom att skapa gynnsamma läplatser kan jag uppnå zon 3 kanske till och med något ställe med zon 2 i min trädgård. Inne i städer kan en gynnsammare zon uppnås på exempelvis innergårdar där platsen är skyddad av byggnader, häckar eller liknande.

Med detta i åtanke är det lättare att välja rätt växt för rätt plats. Så bor jag i zon 3 är det bra riktlinje att välja växter, som är märkta med zon 3 eller uppåt. Med den kunskapen kommer man långt, men sen finns det såklart ytterligare faktorer som påverkar.

Lika men ändå olika

Växter inom samma art kan ha olika härdighet. Oftast kan härdigheten försämras ju mer speciella sorter som odlas fram. Ett exempel är vipphortensian Hydrangea paniculata som jag nämnde  i min första text. De äldre väl beprövade sorterna har en mycket bra härdighet medan de nyare sorterna som odlats fram på senare år har en lite sämre härdighet.

Fläder – en tidlös klassiker

Ett annat exempel är fläder Sambucus nigra. Den grönbladiga, som ofta ses i äldre trädgårdar och som är omåttligt populär att göra saft av, har en bra härdighet, zon 1-4. Men sen finns det ju andra sorter av fläder. Det finns sorter med mörkt purpurfärgat bladverk samt ljusgröna med flikiga blad eller blad i varierande färger. Dessa framodlade sorter har oftast en lite sämre härdighet och är inte riktigt lika kraftigväxande i sitt växtsätt.

Hemma har jag en Sambucus nigra BLACK LACE. Och just denna är ett litet undantag, som har en bra härdighet trots dess otroligt vackra bladverk. Men jag upplever den inte riktigt lika starkväxande som den vanliga flädern, och den uppnår heller inte riktigt samma omfång och höjd. De här specialsorterna har många bra användningsområden.

De rödbladiga ger en annorlunda karaktär till trädgården och skapar nästan ett exotiskt uttryck. De ljusgröna sorterna passar bra i ett halvskuggigt läge, där de lyser upp fint med sitt limefärgade bladverk. Dessa sorter passar också utmärkt i den lite mindre trädgården, där man kanske inte har plats för den stora traditionella flädern. Och det bästa av allt är att alla sorterna går utmärkt att göra saft av. Av de rödbladiga får den en fin rosa färg!

Faktaruta:

Namn: Johanna Björklund

Ålder: 37 år

Familj: Min man Johan samt döttrarna Selma och Greta

Bor: I en villa på landet strax utanför Norrtälje

Gör: Trädgårdsansvarig på Blomsterlandet i Norrtälje

Favorit i trädgården: Svårt att bestämma, men just nu kan jag inte säga något annat än min Vipphortensia ‘Vanille Fraise’

Intressen: Trädgården är mitt största intresse, men jag gillar även att sjunga